Nu står det ganska klart att man inte kan bygga altaner hur som helst på tomten. Under semestern 2013 avvisade byggnadsnämnden i Göteborg en anmälan från en granne som hävdade att hans granne uppfört en byggnad utan bygglov. Byggnaden visade sig vara en altan som låg fristående på tomten. Innermåttet på utrymmet under altanen var ca 3,30 x 2,30. Bakkanten av altanen vilade på berg, men eftersom marken sluttade blev det ett utrymme under altanen . Byggnadsnämnden ansåg att ”fastigheten är belägen utanför planlagt område. Altanen är fritt placerad inom egen fastighet, det vill säga är inte sammanbyggd med huvudbyggnaden. Fri höjd under altanen är ca 1,60 m, delvis åstadkommit med uppfylld mark. Marklov krävs inte utanför planlagt område. Altanen är så konstruerad att bygglov inte krävs.” Grannen gick vidare till länsstyrelsen som höll med kommunen. Rättsprocessen fortsatte.
I Mark- och miljödomstolen i Vänersborg hävdade grannen bl a att ”byggnadsverket har en påtaglig volym som används som förråd och människor kan uppehålla sig i det. Byggnadsverket är således en byggnad och utgör följaktligen en komplementbyggnad till huvudbyggnaden. Att man även kan uppehålla sig på det plana taket medför ingen annan bedömning. Altanägaren kontrar bl a med att: De har verkligen gjort allt de kunnat för att följa alla regler samt det regelverk som gäller för Göteborgs kommun, bl a har de läst på Boverkets hemsida gällande bygglovsbefriade altaner. Altanen är en altan och inget annat. Utrymmet under altanen kan inte användas som förråd och kan inte ens användas som regnskydd eftersom altangolvet har en luftspalt mellan plankorna om 7 mm. Altangolvet är alltså inget tak. Dessutom finns det inga egentliga väggar. Två sidor är av estetiska skäl försedda med ribbor och baksidan mot skogen är helt öppen. Domstolens mycket långa motivering till domslutet landade i att domstolen kom fram till att; ”Mot bakgrund av att konstruktionen, genom sin storlek och form, ger samma visuella intryck som en byggnad samt att den är konstruerad på så sätt att människor kan uppehålla sig i den så är den, enligt mark- och miljödomstolens mening, att anse som en byggnad i PBL:s mening”. (Målet i Mark- och miljödomstolen är tidigare refererad i Nytt & Viktigt). Nu överklagade altanägaren domen till Mark- och miljööverdomstolen.
I överdomstolen hävdade Göteborg fortfarande att ”altanen inte ska anses vara bygglovspliktig. Området under altangolvet sluttar och utrymmet under altanen är inte mätvärt. Det kan inte heller anses ha skapats ett utrymme avsett för människor att uppehålla sig i. Fristående altaner är inte bygglovspliktiga anläggningar. Praxis är inte heller att betrakta fristående altaner som byggnader”.
Grannen hävdar lika starkt bl a att ”den aktuella byggnadskonstruktionen tillför fastigheten avsevärd byggnadsvolym och uppfattas visuellt som en byggnad. Konstruktionen ger en direkt omgivningspåverkan och måste därmed vara att betrakta som en lovpliktig byggnad i PBL:s mening oavsett fastighetsägarens avsedda användning.
Mark- och miljööverdomstolen kommer fram till att: ”Eftersom altangolvet är beträdbart, konstruerat för att människor ska kunna vistas på det, innebär det att altangolvet i detta fall även kan anses utgöra tak för det underliggande utrymmet. Att altangolvet inte är tätt vilket medför att regnvatten kan ledas ner i det underliggande utrymmet, förändrar inte den bedömningen…… att konstruktionen ska vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den, förutsätter inte att utrymmet är mätvärt enligt Svensk Standards definition av bruttoarea. Det står dock klart, utifrån de måttuppgifter som lämnats och av de foton som framgår av protokollet vid mark- och miljödomstolens syn, att ett betydande utrymme där människor kan uppehålla sig har skapats under det tak som altangolvet utgör för underliggande mark. Mark- och miljööverdomstolen finner att genom höjden under altanen är konstruktionen sådan att människor kan uppehålla sig där och att den därmed får anses vara avsedd för detta.
Det slutliga avgörandet blev att: ”Mark- och miljööverdomstolen finner, i likhet med mark- och miljödomstolen, att altanen är att anse som en byggnad enligt PBL 1:4”.
