Vi har pratat med Thomas Järphag som är en av de främsta när det gäller träbyggnader och dess för och nackdelar. Idag arbetar Järphag som avdelningschef med teknisk rådgivning på NCC Building SE, Teknik och Hållbarhet. Han är utbildad civilingenjör i väg- och vattenbyggnad, certifierad brandprojektör och har varit med i Boverkets expertgrupp brand de senaste 20 åren.
Det byggs mycket trähus nu runt om i landet. Numera är det inte bara småhus, utan även större och högre projekt. Men hur bra, eller dåligt är det egentligen? Vad finns det för kritiska moment man behöver se upp med? Hur uppfyller man lagkravet i BBR 6:5 – Fukt- när det gäller träbyggnader? Hur klarar man kravet på brandskydd?
För att få svar på dessa frågor har vi har pratat med Thomas Järphag på NCC, som har lång erfarenhet från trähusbyggnationer.
Vilka fukt- och brandrisker har vi att ta hänsyn till idag vid trähusbyggnationer?
Fuktrisker:
- Stora problem med vattenläckage vid byggnation utan väderskydd.
- 50 procent större risk för mikrobiell mögeltillväxt vid byggnation utan väderskydd.
- Felaktigt utfört skydd av träkonstruktioner, tex plastfolie direkt mot trä.
- Svårt att uppnå rätt fuktkvot i ändträ och i sprickor.
- Ytbehandla utsatta element, tejpa skarvar.
- Skydda trä men låt det vara synligt.
- Gör en mikrobiologisk analys för bedömning av mögeltillväxt
Brandrisker:
- Idag är det oklara byggregler för CLT-virke (Cross Laminated Timber (korslimmat massivträ)) då Eurokod regler för detta saknas.
- Det finns idag heller inga enhetliga dimensioneringsregler för CLT-konstruktioner, olika tillverkare har egna dimensioneringsmetoder.
- Träfasader med brandimpregnerad träpanel är idag en djungel att hitta rätt i.
- Limsorter är ej temperaturtåliga för CLT-virke och stor risk finns för delaminering.
- Finns vid håligheter och diskontinuiteter
- Ingen internationell samsyn om höga byggnader ska vara självslocknande eller får dimensioneras även för brandpåverkan av den bärande stommen.
Anser du att det krävs en annan projektering när man bygger trähus?
Ja, det är särskilt viktigt att studera gränssnitten mellan olika discipliner, till exempel mellan fukt och brand. Bra brandtekniska lösningar kan vara dåliga fukttekniska lösningar. Likaså är samverkanskonstruktioner mellan trä-betong-stål vanliga.
Att projektera med CLT-trä kräver mycket mera noggranna toleranser mot exempelvis en betongkonstruktion. CLT-trä tillverkas idag med millimeterprecision.
Vad behöver man särskilt gå igenom på det tekniska samrådet anser du?
Limsorter och säkerthetsfaktorer
När det gäller brand så gäller det att säkerställa att brandtekniska beräkningar är utförda med hänsyn till de limsorter som idag finns att tillgå för CLT-virke. I dag finns ingen Eurokod för CLT-virke utan konstruktörerna måste följa olika handböcker. Dessa handboksmodeller bygger inte alltid på försöksresultat och när man i efterhand har gjort till exempel examensarbeten så har man inte fått överensstämmande resultat. Det är även viktigt att säkerställa att hela dimensioneringsprocessen är utförd på ett enhetligt sätt med avseende på säkerhetsfaktorer mm då vi har olika syn på detta inom Europa.
Väderskydd
När det gäller fukt måste man titta på hur byggnaden kommer uppfylla funktionskravet 6:51.
Det allmänna rådet borde vara att alltid utgå från ett väderskydd vid träbyggnation för att i största möjliga mån undvika mikrobiell tillväxt som kan ge påverka människors hälsa. Väderskydd kan endast utgå om man via sin fuktsäkerhetsprojektering kan påvisa att man kan uppfylla det allmänna rådet på annat sätt.
Boverket har skrivit en rapport Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn, rapport 2018:36. Rapporten är på hela 300 sidor, men det som i första hand representerar de flesta skadorna är vatten och fukt. Anser du att marknaden idag är ”mogen” att bygga höga träbyggnader, utan att det fortsatt blir problem? Vad tror du behöver ändras/läggas mer fokus på?
Ja, marknaden är mogen om den kan ta till sig den kunskap som finns inom ämnesområdet.
Framförallt har man kommit långt med prognoser för om mögeltillväxt kan bli aktuell via avancerade beräkningsmodeller.
Att till exempel avfukta en byggnad först och sedan sätta på värme är en framgångsfaktor.
Tyvärr gör branschen oftast tvärtemot. Det viktigaste är att bygga tort och rent istället för blött och smutsigt. Rimligt är också att en byggnad ska projekteras och utföras så att det inte tränger in vatten i den och att materialen tål den mängd vatten de utsätts för.
I 1931 års Byggnadsstadga fanns det sex paragrafer om tekniska egenskapskrav. Tre av dessa rörde fukt. Har vi tappat bort problematiken och byggtekniken på hur fukt ska hanteras på senare år? Eller är det nya material som är orsaken till de många fuktskador vi har idag?
Om man inhämtar den kunskap som idag finns samt att man läser igenom ritningar och anvisningar skulle problemen minska. Tyvärr har man inte lärt sig tillräckligt om historien.
Hur har NCC valt att hantera fukt- och brandproblematiken i sina trähusprojekt?
NCC har en särskild grupp som hanterar träbyggnader med CLT-stomme. För våra projekt följer vi våra Tekniska plattformar samt utför fuktsäkerhetsprojektering.
På brandsidan lägger vi stort fokus på att försöka undvika komplicerade anslutningsdetaljer med håligheter som kan orsaka både fukt-och brandtekniska problem. Stor vikt är att få täta anslutningar mellan bjälklags- och väggelement. Tyvärr kvarstår oftast problematiken med dubbelväggar som är bra lösningar med avseende på akustik och brand men är dåligt avseende fukt.
Det är ju inte ”bara” fukt och brand, som kan vara lite extra problematiskt vid trähusbyggnation. Även ljud är idag en viktig faktor, som också ska uppfylla de krav som finns. Hur anser du att man kan lösa även ljudproblematiken?
Bra akustiklösningar med inhängda bjälklag, nedpendlande undertak och stegljudsisolerade övergolv ställer till stora bekymmer med avseende på fukt och brand.
Ett annat problem är att man oftast inte tar med akustiklösningarna i BIM modellen vid projektering. Akustiklösningar blir kvar i en rapport och detta innebär att andra konsulter tex brand inte har fångat upp var till exempel vibrationsdämparna är placerade och de är oftast av brännbart material.
[color-box]
Boverkets Byggregler 6:51 Allmänt
Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3)
Allmänt råd: Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten. Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten kan Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning.
Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras. Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. (BFS 2014:3). [/color-box]
