Skärpta krav på projektering i förslag om nya byggregler för hygien, hälsa och miljö (HHM)

På Boverket pågår just nu arbetet med att ta fram förslag på nya byggregler. Förslag till nya föreskrifter om föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall har nu skickats ut på remiss. I de nya föreskrifterna försvinner ”bör” och allmänna råd. I stället blir det en hel del skärpningar där flera allmänna råd nu istället blir föreskrift. En stor nyhet är till exempel projektering som tidigare har varit ett allmänt råd får nu en skärpning och det införs krav på fuktsäkerhetsprojektering och luftprojektering.

Uppdatering 240425: Boverket har skickat ut en tredje remiss för hygien, hälsa, miljlö. Remissvaren ska vara inne senast 17 maj 2024

Uppdatering 240212: Boverket har efter förra remissomgången gjort ändringar i förslagen på föreskrifter. Dessa ändringar är nu ute på en ny remissomgång. Svaren ska vara hos Boverket senast 5 april 2024. Extra remissen hittar du här Boverkets förslag till föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader – Boverket

Uppdatering 230926: Boverket bedömer att det behövs mer tid för att gå igenom remissynpunkterna på författningsförslagen. Boverket har därför bestämt att flytta fram tidplanen för de nya föreskrifterna till den 1 januari 2025.

Boverket har nu presenterat ett förslag till nya föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt om hushållning med vatten och avfall (HHM). Förslaget bygger på en ny regelmodell för Boverkets byggregler som har arbetats fram inom ramen för ett regeringsuppdrag till Boverket att se över bygg- och konstruktionsreglerna.

Författningsförslagets struktur har tre avdelningar:

• Avdelning 1 Övergripande bestämmelser
  – om bland annat tillämpningsområdet, byggprodukter, projektering, utförande och kontroll och dokumentation.
• Avdelning 2 Bestämmelser vid uppförande av nya byggnader.
• Avdelning 3 Bestämmelser vid ändring av byggnader.
  – reglerar hur anpassning och avsteg från kraven i avdelning 2 får göras vid ändring av byggnader.

Författningsförslaget preciserar kraven i

1. plan- och byggförordningen, PBF 3:9, att byggnader ska vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa,
2. PBF 3:20, att byggnader ska vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att de medger god hushållning med vatten, och
3. plan- och bygglagen, PBL 8:4 första stycket punkt 9, att byggnader ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om hushållning med avfall.

De nya föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Samtidigt upphävs motsvarande regler om hygien, hälsa och miljö samt om hushållning med vatten och avfall i Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd, BBR. Den nya författningen föreslås ha en övergångstid om ett år.

Fler riskbedömningar kan krävas

Författningsförslaget innebär enligt Boverket i grunden samma skydd för människors hälsa som BBR och innebär få ändringar med avseende på vilka krav som ställs på byggnader. Byggherrar kan dock oftare behöva göra riskbedömningar i enskilda situationer, vilket kan kräva annan kompetens än vad som är fallet med dagens regler.

Handböcker, standarder, branschstandarder och branschöverenskommelser kommer att få en viktig roll vid tolkning av byggreglerna. Mycket av detta utvecklingsarbete och förvaltning av befintlig kunskap förväntas kunna ske via branschen.

Skärpta krav på projektering med luftkvalitet och fuktsäkerhet

En av nyheterna i föreskrifterna är att kravet på projektering skärps från att vara ett allmänt råd till att bli en föreskrift. Helt nytt är att det införs krav på fuktsäkerhetsprojektering och luftprojektering.

Motsvarande bestämmelse, som allmänt råd, finns i avsnitt BBR 2:31.

Att erfarenhet från den befintliga byggnaden får användas, innebär att om det går att verifiera att en byggnad tillgodoser ett visst krav, så behöver ytterligare åtgärder inte vidtas om inte förutsättningarna förändras. Så kan till exempel delar av kvalitetskraven på luft verifieras genom inomhusmiljöundersökningar.

Det femte och sjätte stycket innebär nya krav på projektering avseende luft och fuktsäkerhet. I BBR behandlas projektering endast i allmänna råd (Se BBR 2:3-2:32 (projektering), BBR 6:25 BBR6:251 (luftflöden), BBR 6:51 och 6:53 (fuktsäkerhetsprojektering).

Boverket bedömer att det är motiverat med ett särskilt krav på projekteringen av systemen för luftbehandling, och på fuktsäkerhetsprojekteringen, eftersom de är centrala för att tillse att nya byggnader inte medför oacceptabla hälsorisker. Felbedömningar i luftkvalitetsprojekteringen, till exempel otillräcklig flödeskapacitet för de förväntade lasterna, är svåra att åtgärda i efterhand. Fel relaterade till vatten och fukt är bland de vanligaste byggfelen.

Konsekvenser för byggherrar

Kraven på fuktsäkerhetsdokumentation och luftkvalitetsdokumentation innebär ett utökat krav på redovisning. Detta kan innebära en något högre initial administrativ kostnad för en byggherre. Kostnadsökningar gäller främst de företag som i dag inte dokumenterar sin projektering och resultat av genomförda kontroller.

Byggherrar som inte har dokumenterat projektering och egenkontroller behöver troligen lägga mer resurser på kompetensutveckling inom området, särskilt om uppgifterna ska utföras av byggherren själv.

Privatpersoner har samma ansvar som övriga byggherrar. Men privata engångsbyggare saknar ofta professionell kompetens och många behöver anlita professionella projektörer när de behöver projektera. Boverket bedömer att förslaget får störst konsekvenser för de byggherrar som inte räknar med att projekteringen ska utföras fackmässigt eller inte själv kan avgöra när något är fackmässigt projekterat.

Konsekvenser för projektörer och kontrollansvariga

Författningsförslaget kan leda till ett ökat behov av extern expertkompetens när det gäller byggnaders utformning med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. Projektörer och kontrollansvariga kan i högre utsträckning bli inkopplade i byggprojekt som följd av förslaget och efterfrågan på dessa konsulttjänster kan öka.

Kravet på luftkvalitetsprojektering och fuktsäkerhetsprojektering i författningsförslaget kan göra att projektören i ett tidigt skede ska formulera krav på luftkvalitet utifrån byggnadens avsedda användning. Genom att involvera ansvariga projektör tidigare i projektet än i dag ger det bättre möjligheter att optimera byggnaden med hänsyn till luftkvalitet och fuktsäkerhet.

På sikt kommer de kontrollansvarigas arbetsmetoder att behöva anpassas till den nya regelmodellen om byggherren vill avvika från nuvarande lösningar.

Funktionskontrollanter kan behöva tydligare underlag för att kunna bedöma om en ny okonventionell lösning uppfyller föreskriften eller en avtalad funktion.

Kompetensutveckling

Projektörer och kontrollansvariga behöver sätta sig in i och lära sig att tillämpa de föreslagna reglerna. De kan också behöva kompetensutveckling om byggherrar efterfrågar nya metoder och lösningar.

Konsekvenser för kommuner

Författningsförslaget påverkar kommunernas arbetsprocesser, resursanvändning och myndighetsutövning.

Kommunerna får i grunden samma uppdrag som med BBR men förslaget kommer att innebära ändrade arbetssätt och ökat behov av utbildning. Efter en övergångsperiod kommer nämnderna kunna skapa bättre förutsättningar för en effektiv administration med handläggningstider likt dem vi har idag.

Genom kravet på fackmässighet får kommunerna ett tydligare mandat att ställa krav på att handlingarna har tillräckligt god kvalitet. Författningsförslagets fokus på kompetens och fackmässighet kan bidra till att kvalitén på de handlingar som ska presenteras för byggnadsnämnderna höjs vilket i sin tur underlättar byggnadsnämndernas handläggning.

Ökad fokus på fackmannamässig projektering och dokumentation i reglerna kommer leda till att kommunerna lättare kan se helheten i det byggherren hanterat i sin projektering. På samma sätt ökar möjligheten för kommunerna att sätta sig in i byggprocessenens senare skeden i fråga om utförande och kontroll. Resultatet kommer leda till kortare handläggningstider, bättre förutsättningar för byggherren att beräkna och hålla sin tidplan i fråga om byggstart och ibruktagande. Därmed kan kostnaderna minska för båda parter.

Möjligheten att kunna föreslå andra lösningar än de som finns i de allmänna råden kan ge större förståelse för samhällskraven i ett enskilt byggprojekt, vilket bör bidra till bättre efterlevnad av byggreglerna. Detta kan också underlätta handläggningen och minska behov av tillsyn.

Byggnadsnämnderna behöver kompetensutveckling

Initialt uppstår kostnader för kompetensutveckling för handläggare, inspektörer, bygglovschefer och politiker i byggnadsnämnden. Troligtvis blir konsekvenserna störst för de nämnder som har minst resurser och de med stor personalomsättning. Inlärningskostnader är ofta höga i början och minskar när de nya rutinerna får fäste i organisationen.

Remissen

Vill du svara på remissen hittar du all information hur du går tillväga på Boverkets webbplats.
Remissvaren ska ha kommit in till Boverket senast den 16 juni 2023.

Remiss – Boverkets förslag till föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt om hushållning med vatten och avfall

• Hygien, hälsa och miljö – skillnader mot BBR – Uppförande av nya byggnader (HHM avdelning II) – N&V 2-23
• Hygien, hälsa och miljö – skillnader mot BBR – Ändring av byggnader (HHM avdelning III) – N&V 2-23

• Säkerhet vid användning – skillnader mot BBR – Övergripande bestämmelser (SÄK avdelning I) – N&V 2-23
• Säkerhet vid användning – skillnader mot BBR – Uppförande av nya byggnader (SÄK avdelning II) – N&V 2-23
• Säkerhet vid användning – skillnader mot BBR – Ändring av byggnader (SÄK avdelning III) – N&V 2-23

• Samhällsbyggnadssektorn ska ansvara för lösningar i nya byggregler – N&V 6-20
• Möjligheternas byggregler skjuts fram – N&V 3-21
• Boverkets översyn av sina byggregler – Möjligheternas byggregler – N&V 1-20
• Ventilation – en del av byggnaden som system – N&V 1-22