Vi fick ett ifrågasättande av ”Bygg- och kontrollteknik för småhus”

Styrelsen för FSBS, Föreningen Sveriges Bygglovgranskare och Byggnadsnämndssekreterare, fick ett brev av ett kritiskt företag där de ansåg att boken Bygg- och kontrollteknik var felaktig när det gällde uteluftsventilerade krypgrunder. För att bevisa detta hade man givit SP,  Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i uppdrag att granska uppgifterna i boken.

FSBS tog kontakt med oss eftersom det kritiska företaget inte förstått att det var undertecknad, Rune Johansson, som svarat för sammanställningen av boken, men att FSBS och FSB, Föreningens Sveriges byggnadsinspektörer stod bakom boken.

Naturligtvis blev jag mycket förvånad, eftersom få texter har blivit så granskade som dessa. Förutom att sju, vid den tiden, mest tongivande byggnadsinspektörer varit med att skapa och granska texterna hade den viktigaste fuktgranskningen gjorts av professor Lars-Olof Nilsson, LTH. Under många år hänvisade bl a Boverket till boken i sina byggregler, BBR, på initiativ av f d Boverkets fuktansvarige Göran Hedenblad.

Efter flera års arbete publicerades boken första gången år 2003. Boken blev direkt en succé. Upplagan har sålts i en bra bit över 10 000 ex. Boken används även som undervisningslitteratur av flera utbildningsföretag och skolor. Flera byggnadsnämnder delar också ut boken till egnahemsägare som står i begrepp att låta bygga eller bygga till småhus och sommarstugor.

Mailet till FSBS löd så här:

Hej,
Vi har bett SP-Sveriges Forskningsinstitut att granska er skrift Bygg o Kontrollteknik för småhus gällande krypgrunder då det står felaktigheter i den som vi vill uppmärksamma för att förhindra att fortsatta byggfel drabbar enskilda privatpersoner med risk för ohälsa och stora kostnader. Enligt SP uppfyller inte heller er anvisning BBR kapitel 6:5 och 6:2 vilket är ett minimikrav.

Vänligen återkom med hur ni har för avsikt att skriva framöver nu när ni fått kännedom om att nuvarande anvisning är felaktig.

Med vänlig hälsning / Regards
Staffan Hvidberg
Byggsystem Direkt Sverige AB

Egen kommentar: Att det står fel är naturligtvis något som gjorde mig fundersam. Jag hade svårt att förstå att både professorer och Boverket kan ha missat så grovt, särskilt när företaget anser att texten strider mot BBR. Så här står det i alla fall i boken:

Boken beskriver problem, normallösningar och egenkontroll på följande sätt:
Problem
Det är vanligt med skador i uteluftsventilerade krypgrunder. Man bör därför undvika denna konstruktion. Möglet uppstår framförallt under sommaren och sensommaren då varm, fuktig uteluft kyls av inne i kryputrymmet varvid RF blir hög. Det är inte ovanligt att RF då kan uppgå till 100 % med kondensutfall som följd. Det organiska material som finns i kryputrymmet eller i bjälklaget riskerar då att börja mögla och lukta. Om bostaden har ett lägre lufttryck än krypgrunden, tränger mögellukten in i bostaden och bidrar till olägenheter för de boende.

Normallösning
För att minska riskerna för mögel gäller till att börja med att begränsa fukttillförseln. Även en krypgrund ska i normalfallet dräneras så att det inte blir vattentryck på grundmurarna. Dessutom får vatten inte rinna in i utrymmet t ex genom att marken lutar mot grunden eller att takavvattningen rinner in.

Avdunstning av markfukten kan hindras genom att marken täcks med en kraftig plastfolie (minst 0,2 mm) eller ett cellplastskikt.

Ett tätt bjälklag kan också hindra den periodvis fuktigare inneluften från att öka på luftfuktigheten i kryputrymmet. Grundmurarna måste också bestå av material som har så stort fuktmotstånd att de inte tillför vatten till kryputrymmet. Men även om man lyckas hindra markfukt eller fritt vatten att tränga in i utrymmet, blir det ändå ofta problem. Detta för att kryputrymmets ytor på sensommaren är kallare än uteluften. Luften kyls därvid ner, ofta nära daggpunken, vilket gynnar mögelsvamparna.

Lösningen är att höja temperaturen i utrymmet genom att isolera mark och grundmurar med t ex 5-10 cm cellplast. Även 30 cm lättklinker har visat sig fungera väl. En fördel är också att, som förr i tiden, stänga igen ventilerna under vintern så att marken inte kyls ner lika mycket och därför inte kyler riktigt lika mycket på sommaren.

Perioden med för hög RF minskar om luftomsättningen är god. 20 st ventiler per 100 m2 krypgrund är ett gammalt riktvärde som fortfarande håller. Se också till att växter eller annat inte hindrar tilluftflödet.

Om allt detta ändå inte hjälper är sista utvägen att sätta dit en luftavfuktare eller en värmekälla. Men detta är verkligen en både kostsam och i längden osäker lösning.

En uteluftsventilerad krypgrund med fuktkänsligt material och med plastfolie på marken som enda fuktskydd kan normalt dock inte bedömas uppfylla samhällets krav på fuktskydd.

Egenkontroll
Kontrollera att varken ytvatten, markvatten eller takvatten kan rinna in i kryputrymmet och att dräneringen är ordentligt utförd.

Kontrollera också att det inte finns skräp eller annat organiskt material inne i kryputrymmet eller under plastfolien och markisoleringen.

Att plastfolien eller det kapillärbrytande och värmeisolerande lagret i en krypgrund är ordentligt utlagt kontrolleras okulärt. Tjockleken på ett lättklinkerlager kontrolleras med tumstock.

Att isoleringen är av rätt kvalitet och dimension och är ordentligt utförd kontrolleras okulärt. Större springor ska inte accepteras. Ventilerna ska vara tillräckligt många och inte blockerade av växter m m.

Den totala värmeisoleringen på mark och i bjälklag ska motsvara behovet ur energihushållningssynpunkt. Se BBR kapitel 9. Vid reducerat grundläggningsdjup dock maximalt enligt avsnittet om risk för tjäle, sid 16.

Kryputrymmet måste vara inspekterbart och naturligtvis helst utifrån.

SP:s sammanfattande yttrande om texten:
Slutsats
Tänk på att många aspekter behöver beaktas vilket gör att flera riktade lösningar behövs sam­tidigt för att säkerställa en fungerande och säker krypgrund där inomhusluften inte påverkas negativt. Dessutom behöver lösningar ha en dokumenterad verifierad funktion även monte­rade. Skriften Bygg- & kontrollteknik för småhus bör exempelvis kompletteras med:

• Konstruktionen bör vara fuktsäkerhetsprojekterad vilket skall beaktas vid kontroll och utförande.
• Materialens kritiska fukttillstånd ska kontrolleras mot de förväntade fukttillstånd som redovisas i fuktsäkerhetsprojektering.
• Kontrollera med spårgasmätning att inte markluft tränger in i byggnaden, alternativt att bjälk.laget eller spärrskiktet ska vara tätt som kontrolleras genom provtryckning, alternativt att undertrycksatt utrymme eller mark ska ha stadigvarande undertryck som kontrolleras genom mätning.
• Uttorkning av byggfukt ska kontrolleras genom mätning.

SP:s hela yttrande:
Kommentarer till skriften ”Bygg- & kontrollteknik för småhus”
I skriften anges det tydligt att det är vanligt med skador i uteluftsventilerade krypgrunder och att konstruktionen bör undvikas. Trots detta anges att den uteluftsventilerade krypgrunden kan vara en acceptabel lösning med vissa kompletteringar utan uppmaning om att lösningen bör fuktsäkerhetsprojekteras. Skriften anger att en lösning kan vara att marken isoleras, att grund­murarna består av material som hindrar fukttillförsel och att ventiler stängs igen vintertid. Nå­gon riktad lösning för att skydda byggnaden mot mikroorganismer och mögellukt i mark sak­nas. Dock finns det angivet att radon i mark kan tas omhand med mekaniskt ventilationssystem i dräneringsmaterialen eller att kryprumsbjälklaget görs lufttät. Huruvida detta hindrar mark­luft från att tränga in i byggnaden behöver visas exempelvis med provtryckning, luftläckage­sökning och mätning av tryckskillnad, vilket saknas i skriften.

Att tänka på
Uteluftsventilerad krypgrund måste genomgå en omfattande modifiering för att uppfylla BBR. Kraven i BBR bör verifieras med fuktsäkerhetsprojektering vilket bland annat innefattar be­räkningar av fukttillstånd, provningar eller mätningar som påvisar att konstruktioner, samtliga material och utrymmet inte utsätts för kritiska förhållanden. Dessutom bör fuktkänsliga material beaktas såsom syll och anslutande bjälklag mot grundmur, och köldbryggor bör eli­mineras som kan ge kondensutfällning eller hög fuktighet. Krypgrunden ska kunna inspekteras i sin helhet. Dränering, kapillärbrytande material, grundvattennivå och risk för översvämningar bör säkerställas eller beaktas. Därtill behöver mikroorganismer och mögellukt från marken och radon från marken förhindras att tränga in i byggnaden. Eftersom träbjälklag i allmänhet är luftotäta så är risken stor för att inneluften påverkas. Lösningar som förhindrar eller spärrar påverkan från marken bör ha en dokumenterad verifierad funktion även monterade.

Exempel på dellösningar för att hantera fukt:
• Genom att isolera bort alla kalla ytor såsom grundmur och mark så minskar eller eli­mineras dess nedkylande effekt. Fuktavgivande ytor kan behöva fuktspärras.
• Avfuktning eller värmekälla i utrymmet kan ha en positiv effekt men effekten kan även utebli med otätt eller uteluftsventilerat utrymmet. Fuktavgivande ytor kan behöva fuktspärras.
• Tänk på att fukt och byggfukt behöver kunna torka ut. Det kan exempelvis tas om hand med avfuktning eller ventilering. Material på mark blir ofta smutsiga under bygg­tiden vilket kan leda till mögelangrepp och luktproblem.

Exempel på dellösningar för att hantera mögel och radon i mark:
• Luft i utrymmet kan förhindras att tränga upp i byggnaden genom att skapa ett under­tryck i utrymmet med en utsugsfläkt som kontinuerligt suger ut luft. För att kunna skapa ett undertryck behöver utrymmet byggas lufttätt vilket kan vara svårt att uppnå utifrån generell byggpraxis men möjligt med utprovade lösningar. Funktionen bör kon­trolleras.
• Om spärrskikt används så måste det placeras heltäckande och över marknivå så att inte spridning kan ske från sidan. Risken är stor för otätheter i skarvar, genomföringar var­för sådana lösningar behöver vara verifierade och montaget kontrollerat och tätheten bör kontrolleras genom provtryckning och läckagesökning. Det finns också stor risk för skador på tunna eller känsliga spärrskikt under byggfasen och i användarskedet. Spärrskiktet bör placeras torrt om det ska ha en luktspärrande funktion annars kan mikrobiella processer uppstå innanför skiktet. Spärrskiktet med dess skarvar och genom­föringar bör ha verifierade dokumenterade egenskaper och livslängd.

Egen kommentar: Den huvudsakliga kritiken är att fuktsäkerhetsprojekteringen inte omnämns. Så här skriver Boverket i sina allmänna råd om hur en fuktsäkerhetsprojektering görs:

Boverkets allmänna råd om fuktsäkerhetsprojektering:
Allmänt råd
I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras
– kvantitativ bestämning,
– beprövad lösning,
– kvalitativ bedömning.
Gemensamt för de tre sätten är att fuktsäkerhetsarbetet bör genomföras på ett systematiskt sätt genom hela byggprocessen.
Kvantitativ bestämning innebär att kontrollera byggnadsdelen med beräkningar eller provningar. Beräkningar visar förväntade fuktfördelningar och fukttillstånd i byggnadsdelen. Beräkningsresultatens rimlighet bör bedömas. Provningar utförs genom mätningar och kontrollerade observationer på material och produkter, byggnadsdelar eller byggnader. Provresultaten visar exempelvis fuktfördelning, fukttillstånd och om vatten på ett oförutsett vis kan tränga in i en byggnadsdel under de förutsättningar som provningen genomförs. Hänsyn bör tas till provningsresultatens mätosäkerhet.
Beprövad lösning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot dokumenterad och verifierad erfarenhet från liknande byggnadsdelar med jämförbar klimatpåverkan. En beprövad byggnadsdel bör vara kontrollerad och dokumenterad under tillräckligt lång tid (normalt minst 10 år) och ha fungerat utan problem. Ingående material och produkter bör under den tiden inte ha åldrats på ett oförutsägbart sätt.
Kvalitativ bedömning innebär att kontrollera byggnadsdelen mot tillämpbara anvisningar och utförandeexempel från branschanvisningar, handböcker och provningsresultat. Dessa bör vara kontrollerade genom kvantitativ bestämning eller utvärderade som beprövade lösningar.
I projekterandet och utförandet bör hänsyn tas till de kombinationer av material, skarvar och anslutningsdetaljer som ingår i byggnaden. Detta för att fukttillståndet i material och i materialgränser inte på ett oförutsägbart sätt ska kunna överskrida det högsta tillåtna fukttillståndet under så lång tid att skador kan uppstå.
Det kan ibland ta lång tid för en byggnadsdel eller konstruktionsdetalj att bli fuktig. Detta bör beaktas då man jämför det beräknade eller uppskattade fukttillståndet med det högsta tillåtna fukttillståndet.
Vissa byggnadsdetaljer är placerade så att mikrobiell tillväxt normalt inte kan påverka hygien och hälsa och de omfattas inte av kravet på högsta tillåtna fukttillstånd. Exempel är väl ventilerade och dränerade fasadbeklädnader och yttertaksbeläggningar, samt takutsprång och andra detaljer utanför fasadlivet.
Exempel på fuktkällor som har betydelse för fukttillståndet i byggnadsdelarna är
– nederbörd,
– luftfukt, utomhus och inomhus,
– vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark,
– byggfukt,
– vatten från installationer m.m.,
– fukt i samband med rengöring.

Egen kommentar: Boverkets kloka ord kanske inte helt riktar sig den målgrupp som boken riktar sig till, byggherrar och byggfackmän, d v s egnahemsägare och snickare. Vårt svar till företaget via FSBS blev i alla fall följande:

Svar till FSBS för vidarebefordran till det kritiska företaget:

Hej Leif
Fantastiskt trevligt att ett betongelementföretag bekostar en granskning av vad vi har skrivit i boken Bygg & kontrollteknik för småhus. Själva marknadsför de en isolergrund med betongelement (platta på mark), så jag förstår att de är motståndare till krypgrunder. Det är vi också varför avsnittet inleds med att man bör undvika denna konstruktion. Ändå förekommer den, varför de enkla råden om hur man kan minska riskerna är på sin plats.

Eftersom vi var noga med att inte skriva några felaktigheter, är alla fuktavsnitt granskade av professor Lar-Olof Nilsson, troligen den mest ansedda professorn inom området. Yngve Käck (f d ordförande i FSBS) var den främste påskyndaren av detta projekt i början på 2000-talet och naturligtvis även granskare av allt som skrevs. Även Boverket var på sin tid en stor uppbackare av innehållet. Men vi är naturligtvis glada över att SP inte hittade några felaktigheter i texten, utan bara föreslog ett antal komplettringar.

SP:s synpunkter på att komplettera texten med fuktsäkerhetsprojektering, provtryckning, luftläckagesökning och mätning av tryckskillnad, lägger naturligtvis textribban på en helt annan nivå än vad som är  avsikten med boken. Den riktar sig till de småhusbyggare som inte anlitar tekniska doktorer för att projektera enkla grundkonstruktioner, men som utifrån skrivningarna borde inse att det inte är så lätt som de tror.

Naturligtvis kommer vi att redovisa frågeställningen och SP:s svar i sin helhet i nästa Nytt & Viktigt, som kommer i slutet av denna månad. Vi når där över 10 000 personer.  SP:s sammanfattande förslag till kompletteringar kommer vi också att på något sätt lägga in i boken vid nästa revidering.

En reflektion jag gör, är att det kanske inte vore så dumt att ta upp grundkonstruktioner återigen, som en programpunkt i nästa FSBS-årsmöte. I alla fall funderar vi på det till de kommande  KA-dagarna.

Hälsningar
Rune Johansson
Byggutbildarna

Ps: Beställ boken här: http://byggutbildarna.com/ovriga-produkter/boken-bygg-och-kontrollteknik/