SP, statens provnings- och forskningsinstitut har genomfört ett projekt med finansiering från SBUF, företagen inom FoU-Väst samt från Vinnova via UDI-projektet C/O city. Projektet C/O city, som detta projekt är en del av, har till syfte att lyfta fram värdet av naturen i staden. De ekologiska, sociala och ekonomiska värdena beaktas.
Bakgrund
I Sverige finns ett ökat intresse bland byggherrar och fastighetsägare att bygga och förvalta byggnader som har gröna ytor på tak, och även väggar. Med det ökande intresset ökar behovet av att bygga kunskap kring de gröna klimatskalens inverkan på bl a fukt- och temperaturförhållanden i konstruktioner samt energianvändning för byggnaden. Det finns en brist på kunskap kring gröna väggar och tak och deras hygrotermiska förhållanden under olika klimatförhållanden.
Övergripande resultat
Den gröna väggen har en tydligt temperaturutjämnande effekt som till stor del beror på den termiska massan hos växtsubstratet i väggmodulerna, men till viss del även troligen av den skuggande effekten och viss evaporation (avdunstning) från växterna. Den temperaturutjämnande effekten påverkar konstruktionens yttre del på så sätt att den gröna väggen kan vara varmare under vissa perioder och kallare under andra. För en sämre isolerad vägg kan det här ha betydelse för termisk komfort invändigt då yttemperaturen på insidan av väggen blir något lägre under varma och soliga dagar vilket även kunde ses vid fältundersökningen. En bättre isolerad vägg så som används i svenska lågenergihus torde minska den här effekten och därmed ha mindre betydelse på invändig komfort.
Den värmelagrande effekten hos det gröna klimatskalet innebär också att den relativa fuktigheten påverkas så att den blir högre under vissa perioder (exempelvis under perioder då växtsubstratet lagrar kyla från kalla nätter) och lägre under andra perioder (exempelvis då växtsubstratet lagrar värme från varma och soliga dagar) jämfört med referensväggen. Under året som försöket har pågått så har de hygrotermiska förhållandena i väggen sett förväntade ut med hänsyn till detta.
Här är det viktigt att poängtera att det klimatet under året som försöken har pågått inte nödvändigtvis speglar det värsta fallet och att det kan förekomma år med både bättre och sämre klimat ur fuktsynpunkt. Exempelvis har vi under det gångna året inte kunnat visa effekten av klimatförutsättningar där växtsubstratet är fruset och luften efter ett väderomslag blivit varmare och fuktigare.
Erfarenheter från byggare och projektörer
Följande erfarenheter och synpunkter framkom i samband med ett antal intervjuer inom projektet:
- Någon påtalade att låglutande tak är svåra med hänsyn till läckagerisk, inte endast då det är täckt med gröna ytor.
- Genomföringar är känsliga punkter ur fuktsynpunkt. Planera därför för så få genomföringar som möjligt. Dessa måste också nogsamt beskrivas och dokumenteras så att de erbjuder fuktsäkerhet under bygg- och förvaltningstiden.
- Planera väl för avvattningen av taket där antalet brunnar och placering av dessa är viktigt. Brunnar vid balkar och pelare riskerar att hamna i högpunkter. De placeras dock ofta här eftersom avvattningen/stuprör gärna placeras vid pelare.
- Man lyfte även frågan om åldringsbeständiga material och materialkombinationer där tätskiktets beständighet är viktig ur fuktsynpunkt.
- Viktigt med utförandet vid genomföringar, anslutningar och skarvar för att undvika läckage
- Kontrollera leveranser av material att det är rätt material. En felleverans kan medföra stora brister i kvalitet och vattentäthet.
- Verifiera att tätskiktet är vattentätt genom provtryckning
- Det finns en stor risk att tätskiktet skadas vid transporter över taket av material, maskiner, passage m m. Skydda/avskärma därför en tät, verifierad/provtryckt yta så att denna inte skadas.
- Planera byggprocessen väl avseende i vilken ordning takytan/tätskiktet färdigställs, hur transporter sker osv.
- Planera byggprocessen avseende tidpunkten för installation av den gröna ytan så att färdigställd yta inte skadas av den fortsatta byggprocessen (att man går på ytan t ex).
- Gör gärna provytor för att följa upp hur vissa lösningar och arbetsmoment fungerar innan dessa görs i stor skala. Då kan förbättringar genomföras.
- Driften av den gröna ytan måste planeras och underhåll göras regelbundet
- Viktigt med regelbunden kontroll av avvattningsmöjligheter/brunnar
- Bevattningssystem – rutiner för avstängning/tömning inför vinter och igångsättning under våren. Hänsyn tas till växternas behov och risken för sönderfrysning av vattenledningar.
- Erfarenheten är att de flesta läckage som härrör från byggtiden upptäcks direkt efter färdigställandet.
