Rättsfallen handlar både om stort och smått. I en tidigare artikel tar vi upp det 1,5 m höga planket som inte fick byggas. Här handlar det om att Trafikverket anklagas för svartbygge av en 240 meter lång, 15 meter bred och 10 meter hög betongbyggnad. Utmanare är ett litet företag Lars Eriksson Gräv och Transport AB.
Det hela handlade om en överdäckning av ett järnvägsspår är en tunnel eller en byggnad, bygglovsbefriad eller bygglovspliktig.
Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun beslutade den 23 november 2015 att lämna en anmälan från LE Gräv och Transport AB avseende olovlig byggnation utan åtgärd. Bolaget överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Stockholms län, som i sin tur avslog överklagandet.
Man överklagade vidare till Mark- och miljödomstolen i Nacka. Inför domstolen menade Gräv och Transport AB att Trafikverket hade utan bygglov påbörjat uppförandet av en stor betongbyggnad över Värtabanan. Man hänvisade vidare till länsstyrelsens bedömning bland annat att ”den konstruktion som nu uppförs är således det förberedande ramverket för en anordning som efter att den slutförts får anses utgöra en underjordisk tunnel för järnvägstrafik”. Gräv och Transport AB ifrågasatte att den väldiga konstruktion som det är fråga om skulle alltså plötsligt bli underjordisk när den var färdigbyggd, (och därmed en bygglovsbefriad tunnel).
I en kort förklaring skrev Trafikverket att: ”Järnvägstunneln byggs för befintlig järnväg i det område som senare ska bebyggas av Akademiska hus och Svenska bostäder enligt den gällande detaljplanen. Inga byggnader ska uppföras i direkt anslutning till eller på tunneln, det vill säga tunneln är helt fristående och inom järnvägsfastigheten. Järnvägstunneln kommer motfyllas och täckas längs hela sträckan. Endast tunnelmynningarna kommer att vara synliga. I och med bygget av järnvägstunneln kommer säkerheten att höjas eftersom en plankorsning över järnvägen tas bort. Dessutom kommer bullerpåverkan att minska eftersom järnvägen blir helt övertäckt på den berörda sträckan”. Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm yttrade sig inte alls.
Mark- och miljödomstolen
I ett långt domskäl skrev Mark- och miljödomstolen bland annat att: ”Utifrån konstruktionsritningarna och övriga uppgifter framgår att den nu aktuella åtgärden ska vidtas ovan jord. Det är alltså inte fråga om ett sådant undermarksbyggande som lagstiftaren ursprungligen avsåg med tunnel och bergrum. Även om den senare ska täckas med jord är syftet med konstruktionen inte huvudsakligen att vara en förbindelseled genom mark eller under jord(…). Av ritningarna i målet framgår att den aktuella konstruktionen är försedd med tak och väggar samt att den är varaktigt placerad på marken. Detta sett tillsammans med att den är volymskapande på ett sätt så att människor kan uppehålla sig i den innebär att den är en byggnad enligt definitionen i 1 kap. 4 § PBL. Enligt Mark- och miljödomstolens bedömning är således konstruktionen en byggnad för vilken det krävs bygglov, se 9 kap. 2 § PBL(…). Då åtgärden i fråga är bygglovspliktig och bygglov saknas ska nämndens beslut att avskriva ärendet undanröjas och målet återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning.
Domen blev nog en chock för Trafikverket för i Mark- och miljööverdomstolen gav både Trafikverket och Stadsbyggnadskontoret in flera sidor långa yttranden som förklarade varför bygget var en tunnel och inte en byggnad.
Trafikverket skrev bland annat: ”Att anse att bygglov krävs för byggandet av tunneln skulle, på sätt departementschefen uttalade i tidigare nämnda proposition, endast innebära onödig och i detta läge mycket kostsam byråkrati med risk för en betydande försening av angelägna samhällskritiska byggnationer”.
Stadsbyggnadsnämnden skrev bland annat att: ”Med utgångspunkt i att konstruktionen syftar till att fungera som en tunnel för järnvägstrafik när den är färdigställd anser nämnden att det saknar betydelse att åtgärden för tillfället är placerad ovan mark. Först i den situationen att motfyllnad och uppförande av byggnader intill järnvägstunneln inte skulle komma till stånd och tunneln efter utgången genomförandetid fortfarande ligger i dagen kommer nämnden att väcka frågan om påföljd och ingripande. Det framstår dock i dagsläget som närmast utopiskt att universitetets behov av expansion kommer att minska och att detaljplanen inte kommer att genomföras. Nämnden bedömer att skäl för ingripande enligt 11 kap. PBL inte föreligger”.
Mark- och miljööverdomstolen
Mark- och miljööverdomstolen kom fram till att: ”(…)Konstruktionen kommer således, när den är färdigställd, att vara en förbindelseled under mark som mynnar i dagen i båda ändar. Med beaktande av detta samt av vad som i övrigt framgår av handlingarna i målet anser Mark- och miljööverdomstolen att den aktuella konstruktionen är en tunnel, oaktat att den under byggskedet inledningsvis uppförs ovan jord. Denna tunnel ska användas för järnvägstrafik, varför undantaget från bygglovsplikt i 6 kap. 1 § 3 PBF är tillämpligt(…). Nämnden har således haft fog för sitt beslut att lämna denna anmälan utan åtgärd, varför mark- och miljödomstolens dom ska upphävas och nämndens beslut fastställas.
