Regeringen gav under 2017 Boverket i uppdrag att kartlägga omfattningen av fel, brister och skador i byggsektorn. Uppdraget har nu redovisats i rapport 2018:36, Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn. Ämnesområdet är stort och rapporten innehåller många sidor. En av Boverkets egna slutsatser är att: ”Det är med andra ord dags att ta fel, brister och skador i byggsektorn på största allvar”. Följande är ett utdrag ur det viktigaste i rapporten, men det är väl värt att läsa hela rapporten:
För att genomföra kartläggningen har Boverket gått igenom tidigare undersökningar och litteratur inom området. Utöver det har de även använt en kombination av olika metoder för att genomföra kartläggningen. Det har bland annat inneburit:
• cirka 35 samtal och 17 djupintervjuer med aktörer i byggsektorn
• en enkätundersökning med 822 svar
• insamling av tillgänglig statistik.
Problem med vatten och fukt är vanligast
I kartläggningen av fel, brister och skador är det i första hand vatten och fukt som dominerar problembilden. Ett vanligt förekommande problem är att klimatskalet är otätt, så att byggnaderna inte skyddas från inträngande vatten. Det är även vanligt med utträngande vatten genom rör. Enligt uppgift från försäkringsbranschen är skadefrekvensen i kök i dag ungefär lika stor som i våtrum. Förekomsten av de vanligaste felen, bristerna och skadorna bedöms vara relativt oförändrad under den senaste tioårsperioden.
Vanliga orsaker till fel, brister och skador
Tidsbrist och bristande kompetens eller resurser inom den egna organisationen är de dominerande orsakerna till att fel, brister och skador uppstår. Det gäller i såväl planerings- och projekteringsskedet som under själva produktionen. Aktörerna i byggsektorn anser också att återföringen av erfarenheter är bristfällig, vilket ökar risken för att samma fel upprepas. De menar att kunskapen om hur man ska bygga finns, men den måste spridas till berörda aktörer inom byggbranschen. Kompetensbrist hos byggherrar uppges som en orsak till att fel, brister och skador uppstår. Byggherren har i egenskap av beställare en stor möjlighet att skapa goda förutsättningar för att skapa och leverera en felfri produkt genom engagemang och kunskap. Därför skulle byggherrarnas kompetens behöva stärkas. En annan orsak som aktörerna uppger är bristande motivation, särskilt bland entreprenörerna under produktionen. Tolkningen av lagar och regler upplevs inte som en avgörande orsak till att fel, brister och skador uppstår. I undersökningarna framkommer däremot synpunkten att det nuvarande kontrollsystemet är bristfälligt. Det är framför allt egenkontrollerna enligt PBL som anses vara verkningslösa. Många av de potentiella problemområden som branschen nämner som framtida risker är kopplade till utvecklingen av nya material och produkter. Denna utveckling är nödvändig för att åstadkomma hållbara produkter och material som möter samhällets miljö- och energikrav. Därmed är löpande utveckling av material och produkter något som branschen måste lära sig att hantera, eftersom utvecklingstakten inte kan förväntas minska.
Höga kostnader för fel, brister och skador
Boverket har uppskattat de fastighets- och samhällsekonomiska kostnader som orsakas av fel, brister och skador inom byggsektorn. Kostnaderna är mycket svårbedömda, men uppskattningen syftar till att visa på kostnadernas storleksordning. De sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärdskostnader samt kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning bedöms uppgå till 59 – 73 miljarder kronor per år. Om hänsyn dessutom tas till indirekta följdeffekter bedöms de totala fastighetsekonomiska kostnaderna kunna uppgå till så mycket som 83 – 111 miljarder kronor per år. Om bedömningen utvidgas till att omfatta de samhällsekonomiska konsekvenserna, där de fastighetsekonomiska konsekvenserna ingår som en delmängd, så tillkommer ett antal följdeffekter med tillhörande kostnader. Det är med andra ord dags att ta fel, brister och skador i byggsektorn på största allvar.
Vanligast förekommande fel, brister och skador
Fel, brister och skador som återkommande nämns i våra samtal och intervjuer (vems?) är (utan inbördes rangordning):
- vattenskador i våtrum och kök
- utträngande vatten genom rör och kopplingar
- läckage genom platta tak, terrassbjälklag, gårdsbjälklag och fasad
- fukt i konstruktioner och på vindar
- golvsystem med limmad matta på betong
- bristfälligt utförda plåtarbeten
- ventilationsproblem
- parkettgolv som knarrar
- funktionsproblem vid tunga dörrar
- klinker och kakel som släpper
- transportskador
- fuktproblem vid uteluftsventilerade krypgrunder
- ej lufttätt där det finns särskilda krav på lufttäthet.
Genom enkätundersökningen fick valde de 822 respondenterna ut de tre vanligast förekommande felen, bristerna och skadorna. Resultatet blev följande rangordning:
inträngande vatten genom tak, platta tak, terrasser och gårdsbjälklag (26 procent)- utträngande vatten genom rör, exklusive i våtrum och kök (22 procent)
- fel, brister och skador i våtrum (22 procent)
- fukt i konstruktioner som uppstår under byggtiden på grund av dåligt väderskydd (20 procent)
- ventilationsproblem (13 procent)
- fukt- och vattenskador generellt (12 procent)
- inträngande vatten genom fasad (12 procent)
- fel, brister och skador i kök (8 procent)
- fel, brister och skador i bärande konstruktioner, dock ej fuktrelaterade (6 procent)
- transportskador (3 procent).
Boverkets material pekar på att de fel, brister och skador som är vanligast är fukt- eller vattenrelaterade. Det framgår i de samtal Boverket har haft med branschen, i de djupintervjuer och den enkätundersökning som Boverket har låtit genomföra samt i sammanställningen av den tillgängliga statistiken. Vid samtalen påtalades att runt 1980 var 75 procent av alla skador relaterade till fukt och att det inte finns anledning att tro att det är annorlunda i dag. De branschaktörer som berörs mest av transportskador är entreprenörerna. Enkätstudien visade att 9 procent av entreprenörerna uppger transportskador som ett vanligt fel, jämfört med 3 procent av det totala antalet respondenter. Under samtalen framkom det att problem med injustering av ventilation ökar och att teknikutvecklingen går snabbare än vad produktion och förvaltning klarar av att hantera. Vad gäller ventilationsproblem är det en stor skillnad mellan byggentreprenörernas och fastighetsägarnas uppfattning. Av byggentreprenörerna uppger 6 procent att det är ett vanligt problem, jämfört med 18 procent hos fastighetsägarna.
Många av de fel, brister och skador som utpekas som de vanligaste nämns också som de mest kostsamma. Fel, brister och skador i klimatskalet utpekas som särskilt kostsamma. Samtalen indikerar att det finns ett mörkertal i statistiken över antalet fel, brister och skador, eftersom ingen part vill att information om detta blir känd. För att undvika badwill väljer parterna ofta att göra upp i godo. En annan anledning till att parterna gör upp i godo är att det är svårt att bevisa vem som har gjort fel. Konkurser hos underentreprenörer under ett pågående byggprojekt anses vara en vanlig företeelse som tar tid och resurser i anspråk.
Kartläggning av orsaker till fel, brister och skador
Planeringsskedet
Under samtal och djupintervjuer nämner branschaktörerna ett antal orsaker till skador som kan härledas till planeringsskedet:
• ”Trots att det förespråkas flexibla detaljplaner så godtas inte det av länsstyrelsen, blir mycket merarbete.”
• ”Många och ibland onödiga utredningar, kostar projektutvecklaren mycket och förlänger tiden för exempelvis framtagandet av en detaljplan.”
• ”Domstolarna är inte konsekventa, man vet inte vad resultatet blir vid ett överklagande. Omarbetning krävs vilket kunden får betala.”
• ”Riksintresset omöjliggör mycket.”
• ”Man saknar det enkla planförfarandet, blivit mycket omständligare vid mindre planändringar.”
I samtalen framgår det också att det finns en oro i branschen för att kommunerna har svårt för att få in rätt kompetens och tillräckliga resurser. Ett generationsskifte har pågått under ett antal år, vilket har medfört att det är väldigt många oerfarna handläggare ute på kommunernas plan- och bygglovsavdelningar. Det framförs också att handläggningstiderna hos det statliga Lantmäteriet ökat och blivit ett allt större problem. Ansökningar fastnar i årslånga köer, vilket bland annat leder till ett fördröjt och fördyrat bostadsbyggande.
Projekteringsskedet
Det framgår av samtal och intervjuer att branschens aktörer menar att många problem kan undvikas genom en väl utförd projektering. Trots denna vetskap verkar det ofta vara just projekteringen som drabbas av besparingar när byggprojekt hamnar i tidsnöd eller under kostnadspress. Detta kan leda till att projekteringen blir bristfällig och att handlingar blir ofullständiga och ibland felaktiga. Branschaktörerna känner också en stor oro för generationsskiftet bland projektörer, med bristande erfarenhet till följd. Bland annat framförs följande:
• ”I dag ritas bara generella detaljer, de svåra detaljerna låter man hantverkarna lösa på plats.”
• ”Projekteringskvaliteten brister på grund av att projektörer inte är ute på arbetsplatserna, utan sitter fast på sina kontor.”
• ”Projektering sker med för små marginaler som inte fungerar i produktion. Vanligt fel när projektör är oerfaren och förlitar sig på diverse digitala program.”
• ”Det absolut största problemet är engagemanget och kvaliteten på byggherren.”
• ”Kompetensbrist hos byggherrar.”
• ”Byggherrerollen behöver förstärkas.”
Bland de fritextsvar som kategoriserades uppgav många aktörer ”Användning av obeprövade eller olämpliga material och konstruktioner” som en orsak till att fel, brister och skador orsakas.
Intressant att notera är att var fjärde besiktningsman eller kontrollansvarig ser ”Bristande motivation” som en viktig förklaring till att fel, brister och skador orsakas, medan endast 6 procent av projektörerna har angett detta. Vi ser också att var fjärde projektör anger ”Bristande kompetens hos uppdragsgivaren” som en viktig orsak under projekteringsskedet.
Produktionsskedet
Det framkommer i de branschsamtal Boverket har haft under uppdraget att brist på motivation under produktionsskedet är en stor orsak till fel, brister och skador. Av samtal och intervjuer framgår det att det har varit stora pensionsavgångar bland personalen på byggarbetsplatser. Dessutom tappade branschen minst en generation under lågkonjunkturen på 1990-talet. En följd av det är att platsledningen på byggarbetsplatsen ofta bemannas av unga medarbetare med mindre erfarenhet som förväntas fatta många, stora och ofta snabba beslut. Det framförs också att platsledningar i dag sitter fast inne på kontoren med administrativt arbete och sällan är ute på själva arbetsplatserna. Därtill framförs det att många byggprojekt lider av bristande samordning och att branschen generellt har väldigt svårt med återföringen av erfarenheter. Vidare framkommer synpunkter på att riskerna för att det blir fel ökar vid användandet av utländsk arbetskraft på grund av språkförbistring vilket ger upphov till kommunikationsproblem. Det framförs även att många inte har kunskap om svenska förhållanden, det vill säga kontrollsystem, ritningar, instruktioner, svensk byggteknik och svenska regler.
Vid Boverkets samtal och intervjuer framförs även följande orsaker till fel, brister och skador under produktionsskedet:
• ”Effektiviteten minskar när entreprenader delas upp på olika yrkeskategorier, ingen ser helheten, man vet inte vad som ska hända sedan, man tar inte ansvar för helheten.”
• ”Ingen fortbildning eller erfarenhetsåterföring. I dag är det leverantörerna som i bästa fall utbildar i sina specifika metoder och system.”
• ”Plats- och arbetsledning utsätts för en enorm press. Många kommer direkt från skolan, dvs. ingen erfarenhet.”
• ”Oerfarna platschefer lyfts upp till stora projekt nu i högkonjunkturen.”
• ”Underentreprenörssjukan – det är mängder av underentreprenörer på byggprojekten i dag. Entreprenader delas upp och köps och säljs så till slut så har man inte koll på vem som är ansvarig.”
• ”Väldigt tidspressade byggtider i dag.”
• ”En av anledningarna kan vara att kvalitet verifieras med kvalitetsdokument och egenkontroller. Egenkontroller enligt PBL påpekas från flera håll som helt verkningslösa för att bidra till kvalitet.”
• ”Fel uppstår ofta när tekniksprång görs, man tar klivet med enskild produkt men lyckas inte se på helheten.”
• ”Enskilt största problemet i dag är att få tag på rätt kompetens, detta uppger sju av tio bolag.”
• ”Man har inte längre det industriella tänkandet.”
