Regeringen vill göra om ansvarsfördelningen i byggprocessen för en mer förutsägbar byggprocess. En ny aktör, byggbedömaren, ska kunna ta över delar av den kontroll som i dag ligger hos byggnadsnämnden, samtidigt som kontrollansvariga och sakkunniga får tydligare och i vissa delar skarpare roller. Förslaget kombinerar förenklingar för vissa projekt med förstärkt kontroll i andra. I centrum står frågan om vem som ska upptäcka fel i tid och vem som ska bära ansvaret när byggprojekt granskas.
Uppdatering 2026-05-20: Riksdagen har beslutat om ändringarna i plan- och bygglagen. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2026.
Några av de viktigaste förändringarna är:
- Certifierat byggprojekteringsföretag ersätts av byggbedömare, och får ansvar även under byggskedet.
- Byggnadsnämnden inte pröva de delar av projektet som omfattas av byggbedömarens ansvar.
- Sakkunnigkontroll blir obligatorisk för vissa byggåtgärder
- Kraven på kontrollplan utvecklas och ska tydligare ange vad kontrollerna ska omfatta och hur de ska genomföras.
- Kontrollplanen delas upp i två dokument: en kontrollplan och en avfallshanteringsplan.
- En kontrollansvarig får inte kontrollera åtgärder som personen själv har projekterat.
- Tekniskt samråd förtydligas, bland annat när och vilka handlingar som ska lämnas in och vad samrådet ska omfatta.
- Arbetsplatsbesökens betydelse i byggprocessen tydliggörs.
- Det klargörs att ett slutbesked inte hindrar senare ingripanden.
- Byggnadsnämnden får möjlighet att genom kontrollföreläggande kräva att ägare eller nyttjanderättshavare kontrollerar underhåll av vissa anordningar.
- Certifieringsverksamhet kan innebära myndighetsutövning och beslut om certifiering ska kunna överklagas.
Byggprocessen har länge vilat på tre grundpelare: byggherrens ansvar, kommunens prövning och en kontrollkedja med kontrollansvariga och i vissa fall sakkunniga. Nu föreslås en omfördelning där delar av den tekniska kontrollen flyttas från kommunen till certifierade företag. Samtidigt skärps reglerna om oberoende kontroll och om vilka uppgifter de olika aktörerna faktiskt ska ha. Förslaget innebär inte bara nya roller, utan också en tydligare uppdelning mellan vem som prövar, vem som kontrollerar och vem som ytterst ansvarar för att kraven följs.
En reform som växer fram ur två problem
Bakgrunden till förslaget är dubbel. Dels har regeringen velat skapa en mer förutsägbar byggprocess. Dels har den velat skärpa kontrollen i projekt där följderna av fel kan bli allvarliga.
Systemet med certifierade byggprojekteringsföretag infördes 2022 för att ge byggherrar möjlighet att använda en certifierad aktör i projekteringen och därigenom få en tidigare och mer förutsebar bedömning av vissa krav. Reformen fick dock ingen praktisk betydelse eftersom inget certifieringsorgan ackrediterade sig för att certifiera sådana företag. Det systemet har därför aldrig fått det genomslag som var tänkt.
Samtidigt beskriver propositionen en problembild där byggfel uppstår i en miljö med många inblandade aktörer, hård tidspress och varierande kontroll. Regeringen hänvisar till att brister i kontrollen har uppmärksammats i samband med allvarliga händelser och till utredningar som pekat på att kontroller ibland uteblir eller blir rent symboliska när ansvarsfördelningen är oklar eller kompetensen brister.
Det är mot den bakgrunden reformen ska förstås. Vissa delar av processen ska bli enklare och mer sammanhållna när certifierade aktörer används. Andra delar ska bli tydligare och mer kontrollerade, särskilt när riskerna bedöms vara stora.
Underhåll och kontroll lyfts in i portalparagrafen
Till att börja med föreslår regeringen föreslår att plan- och bygglagens portalparagraf kompletteras med en upplysning om att lagen även innehåller bestämmelser om underhåll och kontroll av byggnadsverk. Syftet är att tydligare uppmärksamma att lagen inte bara reglerar planering, nybyggnad och ändring av byggnader utan även krav som gäller under byggnadsverkens användningstid.
Ny lydelse av portalparagrafen:
1 kap. Lagens syfte, innehåll och tillämpning
1§ I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om
byggande, underhåll och kontroll av byggnadsverk.
Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet,
främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och
en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och
för kommande generationer.
Förslaget innebär också att ett särskilt skötselkrav införs för anordningar som har betydelse för ett byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet. Sådana anordningar ska hållas i ett sådant skick att de alltid fyller sitt ändamål.
Några remissinstanser framhåller att plan- och bygglagen redan innehåller ett generellt krav på underhåll av byggnadsverk. Regeringen anser dock att det finns skäl att förtydliga skötselkravet för vissa anordningar.
Som exempel lyfts övertryckshallar fram. Dessa byggnader består av en tältkonstruktion som hålls uppe genom att luft kontinuerligt blåses in med hjälp av fläktar och styrsystem. För att konstruktionen ska kunna motstå belastningar, exempelvis från vind, måste trycket regleras och systemen fungera även vid driftstörningar. Regeringen bedömer därför att styrsystem och reservkraft i sådana konstruktioner bör omfattas av ett särskilt skötselkrav.
Byggbedömare ersätter certifierat byggföretag
Rollen certifierat byggprojekteringsföretag byter namn till byggbedömare och samtidigt får ett bredare uppdrag. Regeringen vill att byggbedömare ska kunna användas både vid lovprövningen och för kontroll vid genomförandet av vissa nybyggnader, inklusive flytt av byggnader, om byggnaderna omfattas av föreskrifter som meddelas med stöd av lagen.
Det är byggherren som avgör om systemet ska användas. Möjligheten är alltså frivillig. Men om en byggbedömare tas in i projektet får det tydliga följder för kommunens prövning.
När en byggbedömare används för lovprövningen ska bygglov ges utan att byggnadsnämnden prövar om vissa utformningskrav är uppfyllda, under förutsättning att byggnaden hör till de typer som omfattas av kommande föreskrifter. Om en byggbedömare används vid lovprövningen eller vid kontrollen under genomförandet ska startbesked i de frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar ges utan att byggnadsnämnden prövar om de aktuella utformningskraven och de tekniska egenskapskraven är uppfyllda.
Det nya ligger framför allt i byggskedet. Om en byggbedömare används för kontroll vid genomförandet ska det inte krävas kontrollplan, kontrollansvarig eller arbetsplatsbesök för den kontroll som byggbedömaren ansvarar för. På så sätt förs en del av kontrollkedjan ut från den ordinarie kommunala handläggningen.
Byggbedömarens uppdrag är samtidigt detaljerat reglerat. Byggbedömaren ska, utifrån en riskbedömning, ta fram en skriftlig beskrivning av vad som ska kontrolleras, vilka besök och andra kontroller som ska göras och vem som ska utföra dem. Kontrollerna ska utföras av någon som har rätt kompetens och är självständig i förhållande till den som utför åtgärden. Byggbedömaren ska dokumentera besök och andra kontroller, informera byggherren om avvikelser och vid behov meddela byggnadsnämnden. Om byggbedömaren får kännedom om förhållanden som kan leda till förbud mot fortsatt arbete ska nämnden underrättas utan dröjsmål.
Vid slutet av processen får byggbedömaren också en avgörande roll inför slutbeskedet. Som underlag ska byggbedömaren lämna en redogörelse för de kontroller som har utförts och ett intyg om att utformningskraven och de tekniska egenskapskraven är uppfyllda. Om en byggbedömare används vid genomförandet ska byggnadsnämnden inte själv pröva de kraven vid slutbeskedet.
Byggnadsnämndens uppgifter förändras
Propositionen innebär att byggnadsnämnden inte ska pröva de utformningskrav och tekniska egenskapskrav som omfattas av en byggbedömares ansvar. Samtidigt införs mer detaljerade bestämmelser om vilka moment byggnadsnämnden ska hantera under byggprocessen, bland annat vid tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd.
Projekt där byggbedömare används
När en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva de frågor som ligger inom byggbedömarens ansvar. Det gäller vid bygglov, startbesked och slutbesked. Om byggbedömare används för kontroll vid genomförandet ska byggnadsnämnden inte heller fastställa någon kontrollplan för den kontroll som byggbedömaren ansvarar för. Nämnden ska i sådana fall inte heller vara skyldig att genomföra arbetsplatsbesök för dessa delar, och den får inte besluta om kompletterande villkor som rör de krav som byggbedömaren ansvarar för.
Samtidigt ska byggnadsnämnden fortsatt delta i processen. När en byggbedömare används ska nämnden kalla till slutsamråd i samband med att byggåtgärden avslutas, om det inte är uppenbart obehövligt. Vid slutsamrådet ska nämnden bland annat gå igenom byggbedömarens redogörelse för de kontroller som har genomförts samt övriga handlingar i ärendet.
Projekt där byggbedömare inte används
I de projekt där byggbedömare inte används förtydligas byggnadsnämndens uppgifter i lagen. Det gäller bland annat vad som ska ligga till grund för beslut om startbesked, vilket innehåll en kontrollplan ska ha och vilka moment som ska behandlas vid arbetsplatsbesök.
Vid ett arbetsplatsbesök förtydligas att byggnadsnämnden ska gå igenom hur genomförda åtgärder förhåller sig till bygglovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och eventuella beslutade villkor. Det tekniska samrådet ska också behandla fler frågor än tidigare. Där ska bland annat byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan, behovet av sakkunnigkontroll samt behovet av arbetsplatsbesök eller andra tillsynsåtgärder tas upp.
Nytt kontrollverktyg för underhåll
Förslaget innebär även att byggnadsnämnden får ett nytt verktyg i tillsynen av befintliga byggnadsverk. Genom ett kontrollföreläggande ska nämnden kunna kräva att en byggnads ägare eller nyttjanderättshavare låter kontrollera om underhållskraven är uppfyllda när det gäller vissa tekniska egenskapskrav, särskilt sådana som rör bärförmåga, stadga och beständighet.
Kontrollplanen delas upp i två
En av de mer konkreta förändringarna gäller kontrollplanen. Den nuvarande kontrollplanen ska delas upp i två planer: en kontrollplan och en avfallshanteringsplan.
Kontrollplanen ska avse kontrollen av själva åtgärden som genomförs. Den ska innehålla uppgifter om vilka kontroller som ska göras, vilka krav kontrollerna ska avse, vem som ska utföra dem, hur kontrollerna ska genomföras, vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden och vilka arbetsplatsbesök nämnden bör göra och när.
Avfallshanteringsplanen ska i stället avse kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd. Där ska det framgå vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur de ska tas om hand, vilket avfall åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska hanteras. Planen ska särskilt visa hur byggherren avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och hur farliga ämnen ska hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt. Kravet på avfallshanteringsplan gäller dock inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan.
Uppdelningen är viktig av två skäl. Dels blir det tydligare att byggkontroll och avfallshantering är två olika kontrollspår. Dels knyts den kontrollansvariges roll tydligare till båda planerna i den ordinarie processen. För den kontroll som omfattas av en kontrollplan eller avfallshanteringsplan ska det finnas en eller flera kontrollansvariga.
Kontrollansvarig får skarpare gränser
Rollen som kontrollansvarig blir kvar, men förtydligas. Propositionen gör inte om funktionen i grunden, men markerar tydligare vad den kontrollansvarige ska och inte ska göra.
För lov- eller anmälningspliktiga åtgärder som omfattas av kontrollplan eller avfallshanteringsplan ska det finnas en eller flera kontrollansvariga. Om det finns flera ska någon av dem samordna uppgifterna. Den kontrollansvarige ska bistå byggherren, se till att kontrollplan och gällande bestämmelser följs, närvara vid tekniska samråd, besiktningar och arbetsplatsbesök, dokumentera sina byggplatsbesök och lämna ett eget utlåtande, tillsammans med eventuella sakkunnigutlåtanden, som underlag för slutbesked.
Den viktigaste skärpningen gäller relationen till eget projekteringsarbete. En kontrollansvarig ska inte få vara kontrollansvarig i ett projekt där han eller hon själv har varit delaktig i projekteringen, om projektet omfattar en åtgärd eller ett byggnadsverk som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll. Det är alltså inte ett generellt förbud, men i de projekt där lagstiftaren bedömer att riskerna är särskilt stora ska kontrollkedjan göras tydligare och mer oberoende.
Rollen som samordnande länk förstärks också. Om en sakkunnig upptäcker att en åtgärd på ett betydande sätt avviker från de krav som gäller ska den sakkunnige meddela den kontrollansvarige. Om en kontrollansvarig lämnar sitt uppdrag ska det meddelas byggnadsnämnden, och byggherren ska föreslå en ny som sedan utses av nämnden.
Det innebär att den kontrollansvarige får en ännu tydligare funktion som nav mellan byggherren, sakkunniga och kommunen.
Sakkunniga får större betydelse där riskerna är störst
I propositionen är det också tydligt att regeringen vill höja nivån på den oberoende tekniska kontrollen i mer riskfyllda projekt. Det sker genom att rollen som sakkunnig förstärks.
En sakkunnig ska kontrollera ett arbete utifrån de krav som gäller för åtgärden. Om det finns betydande avvikelser ska den sakkunnige utan dröjsmål meddela den kontrollansvarige. Efter slutförd kontroll ska ett utlåtande upprättas och lämnas till den kontrollansvarige, som sedan ska ge in det tillsammans med sitt eget utlåtande som underlag för slutbesked. Vid slutsamrådet ska utlåtanden från kontrollansvariga och sakkunniga gås igenom.
Samtidigt skärps kraven på självständighet. En sakkunnig får inte kontrollera ett arbete som han eller hon själv har varit delaktig i. När det gäller kontroll av de tekniska egenskapskraven bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand eller säkerhet vid användning går förslaget längre. Då får den sakkunnige inte vara anställd hos, närstående till eller i beroendeställning till byggherren, den som projekterar eller den som utför de åtgärder som kontrollen avser.
Det knyts också till ett nytt bemyndigande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att vissa åtgärder eller byggnadsverk ska omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll. Propositionen anger att sådan obligatorisk kontroll bör användas för de tekniska egenskapskraven bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand och säkerhet vid användning.
Det är också här gränsen mot byggbedömares användning dras. Om någon åtgärd vid genomförandet omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll får byggbedömare inte användas för kontrollen i det projektet.
Byggherrens ansvar uttrycks tydligare
Parallellt med alla förändringar av kontrollfunktionerna betonar propositionen att byggherrens ansvar ligger fast och dessutom ska uttryckas tydligare i lagen.
I stället för att byggherren bara ska “se till” att åtgärder genomförs i enlighet med reglerna ska det framgå att byggherren ansvarar för att varje projekterings-, bygg-, rivnings- och markåtgärd som denne utför eller låter utföra uppfyller de krav som gäller enligt lagen eller föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av lagen. Även projekteringen som ligger till grund för åtgärden omfattas uttryckligen av ansvaret.
Byggherren ska också meddela byggnadsnämnden om uppgifter i ärendet ändras eller kompletteras, till exempel om uppgifter om byggherren, byggbedömare, kontrollansvariga eller certifierare ändras efter att ansökan har kommit in.
Det är en viktig markering i propositionen. Även när kontrolluppgifter förs över till byggbedömare eller sakkunniga ligger det offentligrättsliga huvudansvaret kvar hos byggherren.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelserna om kontrollplan ska tillämpas i sin äldre lydelse i fråga om åtgärder för vilka ansökan om lov eller anmälan har gjorts före ikraftträdandet.
Regeringens proposition 2025/26:172 Effektiv och säker byggprocess.
Läs även:
