De flesta som jobbar med kontroll inom plan- och bygglagen vet om, eller har åtminstone hört att Boverket arbetar med att ta fram en vägledning för hur en kontrollplan enligt PBL ska vara utformad. Kontrollplanens utformning ändrades markant i samband med att plan- och bygglagen gjordes om 2011, men trots detta går förändringen till det nya systemet långsamt.
Uppdatering: Denna är en artikel från 2021. Boverket har nu lanserat vägledningen om kontrollplan, läs mer här
Vi på Byggutbildarna kan ”sträcka lite på oss” då vi har haft kurser om kontrollplaner enligt de nya lagkraven under lång tid, helt i enlighet med det som Boverket nu är på väg att lansera. Tyvärr har vi fått höra att många andra utbildningsföretag fortfarande kurser och mallar på kontrollplaner enligt något annat system, vanligtvis grundar sig det på entreprenörens egenkontroll, inte byggherrens. Detta har givetvis har inte varit bra för ett enhetligt synsätt.
Många var skeptiska
Vi kan ärligt säga att när vi började med dessa kontrollplanekurser så var det många som nästan trodde att vi ”hittade på”, vissa personer blev på allvar upprörda. Vi reviderar alla våra kurser regelbundet för att göra dem så bra som möjligt. Kursen Kontrollplan enligt PBL är dock överlägset den den kurs där vi sett över det pedagogiska upplägget flest gånger för att bygga upp förståelsen hos våra kursdeltagare. Att vi trots allt kunde känna oss så säkra på vår sak är för att Byggutbildarna var med i arbetet med att ta fram de nya lagkraven kring kontrollplaner.
Efter att ny lagstiftning trätt i kraft brukar det ta lite tid för den nya lagen att ”sätta sig” men när det gäller kontrollplan har det verkligen gått trögt. En av anledningarna kan vara att många byggnadsinspektörer saknat vägledning, information och stöd. Ibland har det säkert varit enklare eller kanske det enda möjliga att acceptera att skriva startbesked fast kontrollplanen inte alls uppfyller lagens krav. Många har kanske inte heller förstått att de godkänt en kontrollplan som inte uppfyller lagkraven.
Oprecisa kontroller
Skillnaden mellan det gamla och nya systemet är väsentlig, inte minst i hur en kontrollansvarigs uppdrag ser ut. De kontrollplaner som dominerar idag bland kontrollansvariga är en kontrollplan som bygger på att kontrollerna är övergripande, och väldigt oprecisa.
Exempel på kontroller är:
- Fuktkontroll ska göras…
- Konstruktionskontroll ska utföras…
- Stommen ska kontrolleras…
Det är helt enkelt kontroller som inte säger speciellt mycket om vad som egentligen ska kontrolleras eller med vilken metod de ska kontrolleras.
Hur går kontrollen till?
Vi som arbetar på byggutbildarna har själva varit bygginspektörer. Vi känner igen oss helt när man tar upp dessa saker. Om man som byggnadsinspektör på ett tekniskt samråd efterfrågar just exakt vad som ska kontrolleras i till exempel fuktkontrollen, blir svaret många gånger att det vet inte kontrollansvarig nu, utan det ska denne senare åka till entreprenörerna och ”styra upp”.
Den kontrollansvarige tror sig alltså ”styra upp” entreprenörernas egenkontroll, så att byggherrens egenkontroll som myndigheten kräver, uppfyller myndighetens krav.
Detaljkontrollerna, det vill säga de faktiska kontrollerna den Kontrollansvariga tänker sig göra ligger alltså utanför kontrollplan PBL, och är ingenting byggnadsinspektörerna kan ta del av, iallafall inte vid tekniskt samråd.
Som resultat av denna kontroll lämnar den kontrollansvarige in sin signatur på varje kontroll som verifiering på att dessa är utförda. I verkligheten betyder detta att den kontrollansvarige intygar att denne fått underlag som intygar att kontrollen är utförd.
Detta innebär att myndigheten, som har till uppgift att se till att byggherren gör kontroll under byggtid för att säkerställa att de tekniska egenskapskraven uppfylls, i princip redan från början inte vet vad som ska kontrolleras och i slutändan inte vet mer än att den kontrollansvarige intygar att denne fått underlag som säger att kontrollerna är utförda och uppfyller kraven.
Riskbedömning ska ligga som grund för kontrollplan
Om man tänker efter inser man att detta rimmar ganska illa med lagens intentioner om ökad tillsyn och kontroll.
Med Boverkets vägledning kan man gissa att de flesta kommuner kommer att kräva att det nya systemet tillämpas. Det nya systemet ger nämligen kommunen mer insyn i själva kontrollen men också en försäkran om att en riskbedömning ligger till grund för valen av kontroll, och förhoppningsvis i större utsträckning därmed gör skillnad.
I detta nummer av Nytt & Viktigt tänkte vi bjuda på lite information från vår kurs i Kontrollplan enligt PBL, som faktiskt sen vi började med den, är helt i linje med det som Boverket kommer presentera i höst.
