En fastighetsägare i Bjuvs kommun ifrågasätter en byggsanktionsavgift som tagits ut med hänvisning till att ett plank uppförts utan bygglov. Han menar att det inte är ett plank, utan ett tygstycke som fästs på ett staket. Mellan parterna står frågan om vad som juridiskt utgör ett plank och när en anordning omfattas av bygglovsplikten.
År 2018 täckte fastighetsägaren ett nätstängsel på sin fastighet i Bjuvs kommun med ett tygstycke. Täckningen på stängslet fick kommunen att reagera, och enligt fastighetsägaren själv agerade han snabbt genom att sänka täckningen till 1,20 meter. Han uppger att han då kontaktade kommunen för att få besked om åtgärden var godtagbar, men fick inget svar. Enligt kommunen togs täckningen visserligen ner delvis under 2019, men senare återställdes övertäckningen i sin helhet.
Flera år senare, i december 2023, beslutar Bygg- och miljönämnden i Bjuvs kommun att påföra fastighetsägaren en byggsanktionsavgift om 20 212 kronor för att ha uppfört ett plank utan bygglov. Beslutet överklagas till Länsstyrelsen i Skåne län, som halverar avgiften med hänvisning till den långa handläggningstiden. Fastighetsägaren är dock inte nöjd och överklagar vidare till mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt.
Prövningen i underinstanserna
I sitt överklagande till mark- och miljödomstolen framhåller fastighetsägaren att han försökt göra rätt och att kommunens långa svarstider försvårat möjligheten att åtgärda eventuella fel. Han invänder också att det inte rör sig om ett plank, utan om ett tygstycke, och att han dessutom inte fick möjlighet att yttra sig innan avgiften togs ut. Bland annat påpekar han att brevet med kommunikation inför beslutet skickades till fel adress och kom honom till handa först efter att tiden för yttrande passerat.
Mark- och miljödomstolen bedömer dock att konstruktionen ger ett intryck av ett plank med höjden 1,20 meter. Domstolen anser vidare att fastighetsägaren haft tillfälle att yttra sig och vidta rättelse, och att det inte föreligger något hinder mot att ta ut en sanktionsavgift. Domstolen avslår därför överklagandet.
Byggnadsnämndens argumentation
Bygg- och miljönämnden i Bjuvs kommun anför i sitt yttrande till Mark- och miljööverdomstolen att den aktuella anordningen, ett övertäckt nätstängsel med en höjd på cirka två meter, utgör ett plank i bygglovsreglernas mening. Nämnden hänvisar till att hela staketet åter täcktes efter att den övre delen tidigare tagits bort, och att det därför fortfarande rör sig om samma överträdelse som konstaterades redan 2018.
Vidare anförs att fastighetsägaren fått tillfälle att yttra sig både 2018 och 2023. I november 2023 skickades ett brev med information om det förestående beslutet. Nämnden menar att kommunicering skett inom fem år från det att överträdelsen begicks och att fastighetsägaren haft möjlighet att vidta rättelse. Vid ett tillsynsbesök samma dag som nämnden sammanträdde hade ingen del av övertäckningen tagits bort. Handlingar från ärendets handläggning bifogas till domstolen.
Mark- och miljööverdomstolens bedömning
Mark- och miljööverdomstolen börjar sin prövning med att redogöra för relevanta rättsliga utgångspunkter. Det konstateras att bygglovsplikt enligt plan- och byggförordningen föreligger för murar och plank, samt att det är konstruktionens höjd, längd, genomsiktlighet och utformning i övrigt som ska beaktas vid bedömningen. Också ändamål och påverkan på omgivningen kan ha betydelse. Domstolen refererar till tidigare praxis där insynsskydd av tyg eller väv inte bedömts vara bygglovspliktiga plank, bland annat i målen P 8451-19 och P 5488-19.
Vidare konstateras att byggsanktionsavgifter omfattas av begreppet straff enligt Europakonventionen, vilket innebär att tillsynsmyndigheten har bevisbördan för samtliga omständigheter som ligger till grund för beslutet. Det måste därmed vara styrkt att överträdelsen både ägt rum och är av sådan art att den kan beläggas med avgift.
Mark- och miljööverdomstolen tar därefter ställning till om den aktuella konstruktionen är ett plank som kräver bygglov. Utifrån handlingarna i målet framgår att konstruktionen är cirka två meter hög, att den löper längs två av fastighetens gränser och har en total längd på 36 meter. Domstolen konstaterar att konstruktionen har begränsad genomsiktlighet och att dess höjd och längd är jämförbar med ett plank. Placeringen nära fastighetsgränsen innebär dessutom en omgivningspåverkan som kan liknas vid ett plank.
Trots detta anser Mark- och miljööverdomstolen att det finns avgörande skillnader. Det material som fästs på stängslet benämns av fastighetsägaren som ett tygstycke. Domstolen beaktar det visuella intrycket av konstruktionen och jämför med tidigare domar där liknande anordningar inte ansetts uppfylla kraven för bygglovsplikt. Med hänsyn till materialets karaktär och konstruktionens utformning bedömer domstolen att anordningen inte kan betraktas som ett plank.
Eftersom konstruktionen inte omfattas av bygglovsplikten krävs inte heller något startbesked, vilket i sin tur innebär att det inte finns förutsättningar att ta ut en byggsanktionsavgift. Mark- och miljööverdomstolen upphäver därför bygg- och miljönämndens beslut.
Domen och dess verkningar
Mark- och miljööverdomstolens dom meddelades den 26 juni 2025 och får enligt lagen om mark- och miljödomstolar inte överklagas. Därmed står domstolens beslut fast. Avgörandet innebär att byggsanktionsavgiften inte får tas ut och att fastighetsägaren frias från betalningsansvar.
