Bygg- och miljönämnden i Partille har tydligen under många år haft ögonen på en persons många övertramp av plan- och bygglagen. På sommaren 2016 ingrep nämnden med att besluta om ett antal förelägganden och sanktionsavgifter. De största överträdelserna var två tillbyggnader utan lov, otillåtna plank, utbyggnad av altan på parkmark och ett pooltak på 50 kvm. Sanktionsavgifterna uppgick sammanlagt till närmare 100 000 kronor. Principiellt mest intressanta för gemene man var tillbyggnaderna och pooltaket.
Personen (i fortsättningen kallad poolägaren) överklagade kommunens beslut till Länsstyrelsen i Västra Götaland, som avslog överklagandet men satte ner sanktionsavgiften lite. Poolägaren överklagade vidare till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg.
Mark- och miljödomstolen
Enligt domstolen var tillbyggnaderna på vardera 36 kvm.
Poolägaren ifrågasatte att det krävdes bygglov för denna typ av uterum. ”Är det en byggnadsdel enligt PBL? Är en markis med stödpelare (stormsäkring) bygglovspliktigt? Taket till uterummen är en markis som inrullas vintertid och vid blåsigt väder”.
Bygg- och miljönämnden förklarade att: ”Vad gäller uterummen har poolägaren uppgett bland annat att de är uppförda med markistak som rullas in på vintern och att glasväggar vid ett senare tillfälle monterats. I vart fall stora delar av året finns det således tak och hela året om väggar”.
Domstolen instämde i länsstyrelsens bedömning; ”att ytterligare volym har tillförts byggnaden och att uterummen således utgör tillbyggnader. Att taket är i form av en markis påverkar inte bedömningen. Det är således frågan om bygglovspliktiga åtgärder (…). Av handlingarna i målet framgår att nämnden den 18 november 2013 avslagit ansökan om tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten med inglasat uterum om 35 kvm”.
Mark- och miljödomstolen bedömde att det inte var sannolikt att bygglov skulle kunna meddelas och nämnden hade således haft fog för att meddela rättelseföreläggande.
Poolägaren ifrågasatte även att pooltaket skulle vara bygglovspliktigt: ”Taket är ett säkerhetsskydd och består av genomsiktliga element som skjuts åt sidan vid användning av poolen. Högsta möjliga ståhöjd är 1,5 m. Det är inget användbart utrymme, vilket är ett krav för att det ska krävas bygglov. Taket påverkar inte heller grannarna (…). Vad gäller pooltaket råder total förvirring. Att få ett klart besked är fullständigt omöjligt. Vad gäller? Poolägaren bytte ett dåligt fungerande skydd mot ett plasttak som man kan skjuta åt sidan. Fyra av fem närliggande kommuner kräver inte bygglov för sådan konstruktion. Vidare påstår säljarna att lov inte krävs. Vad säger PBL:s regler om ”användbart utrymme”? Ska man mäta från botten av en vattenfylld pool? Frågan är vidare om ett plasttak kan påverka omgivningen mer än ett staket som inte kräver lov?”.
Bygg- och miljönämnden förklarade att: ”När det gäller poolöverbyggnaden bedöms den vara bygglovspliktig eftersom det skapas ett användbart utrymme under. Höjden från botten av poolen till poolöverbyggnaden är mer än två meter under större delen av poolöverbyggnaden. Poolöverbyggnaden höjer sig dessutom 1,6 meter över altanen och har en dörr på sidan. Nämnden har beslutat om byggsanktionsavgift eftersom poolöverbyggnaden uppförts utan bygglov och startbesked”. Nämnden beslutade om lovföreläggande för poolöverbyggnaden
Mark- och miljödomstolen kom beträffande poolöverbyggnaden fram till att: ” Domstolen finner inte skäl att göra annan bedömning än den som länsstyrelsen gjort i det överklagade beslutet avseende bygglovs-plikten, lovföreläggandet och byggsanktionsavgiften. Domstolen anser dock att byggsanktionsavgiften på grund av dess straffrättsliga karaktär ska avrundas nedåt till 18 827 kr.
Mark- och miljööverdomstolen
I överdomstolen anförde parterna detsamma som i underinstanserna.
Enligt domstolarna var pooltaket välvt, genomskinligt och hade en dörr. Det var ca 1,6 m högt och 50 kvm stort.
Beträffande uterummen konstaterade Mark- och miljööverdomstolen, att uterummen är volymskapande tillbyggnader, instämmer i underinstansernas bedömning. Att poolägaren fått uppgift från handläggare om att markis inte kräver bygglov har ingen betydelse för bedömningen att det krävs bygglov för de nu uppförda uterummen. Domstolen delar underinstansernas bedömningar också i fråga om byggsanktionsavgiften och dess storlek. Överklagandet ska därför avslås i den delen det avser rättelseföreläggande för uterum och beslutet om byggsanktionsavgift för att ha påbörjat bygglovspliktig tillbyggnad utan startbesked.
Inför ställningstagandet av om det krävs bygglov för ett pooltak hade Mark- och miljööverdomstolen begärt att Boverket ska yttra sig om pooltaket utgör en byggnad i plan- och bygglagens (2010:900), PBL, mening. Inget framgår dock av referatet vad Boverket ansåg.
Mark- och miljööverdomstolen kommenterade pooltaket på följande sätt: ”En byggnad definieras som en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den (PBL 1:4).
Bedömningen av om ett pooltak är bygglovspliktigt får göras i varje enskilt fall. Avgörande för om ett pooltak ska anses vara en byggnad är om människor kan vistas i vattnet under taket för det ändamål som poolen och utrymmet i övrigt har.
Mark- och miljööverdomstolen anser att det aktuella pooltaket på grund av sin storlek och sin höjd uppfyller nämnda krav, varför pooltaket är en byggnad i PBL:s mening. Nämnden har därmed haft fog för sitt lovföreläggande och poolägarens överklagande ska avslås i den delen (…). Eftersom det saknats vägledande avgöranden för hur bygglovsplikten för pooltak ska bedömas anser Mark- och miljööverdomstolen att överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Avgiften står i det här fallet inte i rimlig proportion till den överträdelse som begåtts, utan bör sättas ned till en fjärdedel, det vill säga 4 706 kr.
