BOVERKETS NYA BYGGREGLER – ENERGI
Den 1 oktober 2026 träder Boverkets nya föreskrifter om energihushållning och värmeisolering i byggnader, BFS 2026:9, i kraft. Primärenergitalet ersätts av ett nytt energiprestandatal och kompletteras med ett separat krav på eleffekt. Samtidigt införs nya krav på bland annat fossila bränslen, styr- och reglersystem samt möjligheten att använda solenergi. Reglerna gäller både nya och ändrade byggnader, medan vissa krav också omfattar redan uppförda lokalbyggnader.
Energihushållningen har varit den sista del som fortfarande legat kvar i Boverkets byggregler, BBR. Den 1 oktober upphävs BBR genom BFS 2026:9 och energireglerna flyttas till en egen grundförfattning med samma struktur som övriga nya byggregler. Föreskrifterna innehåller i huvudsak bindande funktionskrav och betydligt färre allmänna råd och hänvisningar till andra regelverk.
De nya reglerna omfattar energihushållning och värmeisolering enligt plan- och byggförordningen, PBF 3:14. De innehåller också bestämmelser om hur kraven får anpassas vid ändring av byggnader, hur uppfyllandet ska kontrolleras samt vilka krav som ställs på projektering, utförande och dokumentation.
Primärenergital blir energiprestandatal
En av de tydligaste förändringarna är att primärenergitalet ersätts med energiprestandatal, Etal. Det nya talet anges i kilowattimmar per kvadratmeter och år och beräknas genom att byggnadens energianvändning multipliceras med en viktningsfaktor för respektive energibärare och därefter divideras med byggnadens temperaturreglerade area, Atemp.
Viktningsfaktorn är 1,8 för el och fossila bränslen, 0,7 för fjärrvärme samt 0,6 för fjärrkyla och förnybara bränslen. Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras på byggnaden eller dess tomt räknas inte in i den energi som behöver levereras till byggnaden.
Beräkningen ska utgå från ett normalår för den ort där byggnaden ligger och avspegla en kategoritypisk användning. I stället för att normaliseringen regleras separat genom Boverkets föreskrifter BEN (som upphör 1 oktober 2026) innehåller BFS 2026:9 tabeller med värden för bland annat innetemperatur, ventilationsflöden, internlaster och tappvarmvatten. Byggnaderna delas samtidigt in i fler kategorier än tidigare, däribland en- och tvåbostadshus, flerbostadshus, kontor, utbildning, sjukhus, logi och restaurang, idrott samt handel och kultur.
Nya byggnader ska uppfylla de gränsvärden för nära-nollenergibyggnader som anges i bilaga 2 i föreskriften. Gränsvärdena varierar beroende på byggnadskategori och geografiskt läge. För en- och tvåbostadshus påverkas värdet även av byggnadens storlek. Den geografiska justeringen görs med en kommunvis faktor, Fgeo, som sträcker sig från 0,8 i flera sydsvenska kommuner till 1,8 i bland annat Gällivare, Jokkmokk och Kiruna.
Separat gräns införs för eleffekt
Utöver kravet på energiprestandatal införs ett särskilt krav på specifik eleffektanvändning, Pel. Det beräknas genom att den högsta eleffekt som behöver levereras för uppvärmning, tappvarmvatten och varmvattencirkulation divideras med byggnadens Atemp. Beräkningen ska göras vid den dimensionerande vinterutetemperaturen för den aktuella orten och med hänsyn till byggnadens tidskonstant.
Gränsvärdena för eleffekt skiljer sig mellan olika byggnadskategorier och justeras med samma geografiska faktor som energiprestandatalet. För en- och tvåbostadshus påverkar även byggnadens storlek beräkningen. Kravet innebär att byggnaden inte bara ska klara en viss årlig energiprestanda, utan även hålla sig inom ett bestämt effektbehov när belastningen är som störst.
Samtidigt behålls ett separat krav på klimatskärmens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient, Um. Högsta tillåtna värde är 0,30 W/m²K för en- och tvåbostadshus i ett plan, 0,40 för sådana hus i mer än ett plan och för flerbostadshus samt 0,50 för lokaler. Vid ändring av enskilda delar av klimatskärmen finns dessutom särskilda U-värden för tak, väggar, golv, fönster och ytterdörrar.
Fossila bränslen förbjuds i nya byggnader
För nya byggnader införs ett uttryckligt krav på att energianvändningen inte till någon del får täckas genom förbränning av fossila bränslen på plats. Bestämmelsen gäller energianvändningen i byggnaden och omfattar därmed exempelvis installationer för uppvärmning som bygger på lokal förbränning av fossilt bränsle.
Nya byggnader ska också utformas med skäligt beaktande av potentialen att använda solenergiteknik. Föreskriften innebär inte ett generellt krav på att solceller eller solvärme alltid måste installeras, men möjligheten att använda sådan teknik ska beaktas vid byggnadens utformning.
Installationssystemen ska vara utformade och injusterade så att god energieffektivitet kan uppnås och behållas under normal drift. De ska dessutom ha självreglerande anordningar som gör det möjligt att reglera rumstemperaturen separat i varje rum eller, om det är motiverat, inom en bestämd uppvärmd zon.
Mer avancerad styrning i bostäder och lokaler
I nya byggnader där bostäder utgör den övervägande delen av Atemp ska installationssystemen ha funktioner för fortlöpande elektronisk övervakning av systemets effektivitet. Systemen ska kunna larma vid betydande variationer eller underhållsbehov, optimera produktion, distribution, lagring och användning av energi samt reagera på externa signaler och anpassa energianvändningen. Motsvarande krav gäller vid ombyggnad av flerbostadshus.
För nya byggnader där lokaler utgör den övervägande delen av Atemp gäller särskilda krav när uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystemet, i förekommande fall kombinerat med ventilationen, har en nominell effekt över 70 kilowatt. Styr- och reglersystemet ska bland annat kunna övervaka, registrera och analysera energianvändningen, upptäcka effektivitetsförluster och möjliggöra kommunikation mellan relevanta delar av installationssystemet. Det ska också övervaka inomhusmiljön och ha automatisk belysningsreglering med närvarodetektering och lämplig zonindelning.
Redan uppförda lokalbyggnader omfattas av ett liknande krav när den nominella effekten överstiger 290 kilowatt. För dessa byggnader ställs krav på funktioner för övervakning, registrering och analys, fastställande av riktmärken, upptäckt av effektivitetsförluster, kommunikation mellan systemen och övervakning av inomhusmiljön.
Tydligare krav vid ändring av byggnader
Vid ändring ska den ändrade delen som utgångspunkt uppfylla kraven för nya byggnader. Kraven får dock anpassas med hänsyn till bland annat ändringens omfattning, varsamhetskravet, förvanskningsförbudet, byggnadens kulturvärden, tekniska skäl och kostnaden i förhållande till den förväntade nyttan.
Inför en ändring ska det klarläggas om byggnaden har brister i energihushållning eller värmeisolering som kan åtgärdas inom ramen för arbetet. Det ska också bedömas om åtgärden riskerar att försämra byggnadens egenskaper eller påverka dess kulturvärden negativt. En försämring får endast ske om byggnaden ändå uppfyller kraven för nya byggnader, om den behövs för att tillgodose andra krav eller kulturvärden eller om försämringen är försumbar.
Projekteringen ska dokumenteras med byggnadens avsedda användning, dimensionerande förutsättningar samt relevanta antaganden, indata och utdata. Kontrollen kan genomföras under projekteringen och utförandet, i den färdiga byggnaden eller genom en kombination av dessa. Resultatet ska dokumenteras, och kontrollen i den färdiga byggnaden ska göras genom provning, mätning eller besiktning.
Ett års övergångstid
BFS 2026:9 träder i kraft den 1 oktober 2026 och upphäver BBR. De äldre reglerna får trots det väljas för arbeten där ansökan om bygglov eller anmälan kommer in till kommunen före den 1 oktober 2027. För åtgärder som varken kräver lov eller anmälan får de äldre reglerna användas om arbetet påbörjas före samma datum.
Den som väljer de äldre bestämmelserna måste tillämpa dem i sin helhet. Det går alltså inte att plocka enskilda krav från BBR och kombinera dem med delar av BFS 2026:9. Övergångsmöjligheten gäller dock inte de tre första funktionskraven för styr- och reglersystem i nya lokalbyggnader med system över 70 kilowatt: övervakning och analys av energianvändningen, riktmärken och upptäckt av effektivitetsförluster samt kommunikation och interoperabilitet mellan installationssystemens relevanta delar.
Från den 1 oktober finns därmed två regelspår under ett år, men varje projekt måste följa ett sammanhållet regelverk. Efter den 30 september 2027 är det BFS 2026:9 som gäller fullt ut.
Boverkets föreskrifter (BFS 2026:9) om energihushållning och värmeisolering i byggnader samt tillhörande konsekvensutredning
BFS 2026:9, 2026:13, 2026:14, 2026:15, 2026:16, 2026:17
Läs även:
