Det finns en potential för ökad effektivitet och minskade kvalitetsbristkostnader i byggbranschen genom systematisk kravhantering. Den kraft som digitaliseringen innebär förväntas möjliggöra övergången till mer systematisk kravhantering, samtidigt som övergången till än mer uttalade funktionskrav genom Möjligheternas byggregler kommer att göra övergången till en nödvändighet. En framtida vision är ett systemstöd som följer genom hela processen och hanterar krav från kravidentifiering till validering, där krav hela tiden är kopplade och spårbara.
Utifrån denna vision har detta SBUF-projekt genomförts med syfte till att vara ett delsteg med två projektmål:
- Utarbeta en för byggbranschen praktiskt anpassad modell för systematisk kravhantering inom husbyggnad. En rimlig och funktionell nivå för kravnedbrytning identifieras.
- Studera funktionalitet och kompatibilitet hos arbetssätt och systemstöd genom att implementera i ett pilotprojekt inom husbyggnad.
Inom forskningsprojektet Systematisk kravhantering inom byggbranschen har ett förslag till arbetssätt tagits fram. Centralt i kravprocessen är Gula kartan, se Figur 1, samt den tillhörande Ordlistan, se bilaga i rapporten. Det grundläggande arbetet bedöms vara något av det viktigaste och en gemensam terminologi skapades tillsammans med en tydligt definierad kravhanteringsprocess, båda förankrades i branschen genom workshops. Gemensam bild av process och terminologi bidrar till en ökad förståelse, vilket bedöms vara en grundbult i lyckad kravhantering. Arbetssättet beskrivs i kapitel 2 i rapporten.
En teoretisk fördjupning har genomförts inom tre relevanta teoretiska fält; Axiomatisk design, Systems engineering och Requirements management. En kombination av dessa modeller och metoder bidrog till den framtagna kravhanteringsprocessen.
Beskrivningen av nivåer för systematisk kravhantering har i detta projekt visat att en hierarkisk nedbrytning av krav på produkten inte är tydlig och heller inte heller en ren klusterorienterad kravnedbrytning. Resultat från projektet visar på en kombinerad nedbrytning.
En rad olika kravaktörer identifierades som aktiva i olika skeden i byggprocessen, och med olika förväntade nyttor av en mer systematisk kravhantering. Det identifierades att insatsen för den systematiska kravhanteringen och nyttan av densamma inte nödvändigtvis uppkommer samtidigt eller för samma aktör. En branschgemensam process och terminologi kan överbrygga denna problematik.
Olika kravpaket och mjukvaror har identifierats
Nytta med kravpaketering identifierades, där olika typer av intressanta kravpaket identifierades: Funktion, Certifiering, Produkttyp, Delprodukttyp, Byggdel och Process. Dessutom identifierades att uppdelning kan göras på olika nivåer (nyttoägare): Projektspecifikt, Företagsspecifikt eller Branschspecifikt. Ju högre nivå desto större potentiell nytta men också desto svårare att utveckla och förvalta. Kontraktsformuleringen skulle kunna vara en Kravdatabas, helt eller delvis, så att dokumentfloran och formuleringar konkretiseras till en databas som också ger hjälp till hanterbar kravhantering och tydliggörande av kravrelationer.
Angående mjukvaror, identifierades det tidigt i utvecklingsprojektet att det viktigaste var att identifiera arbetssätt för att utifrån detta kunna sätta upp en kravställning på mjukvaror. Utifrån den framtagna kravprocessen identifierades möjliga mjukvaror och dessa testades utifrån hur väl de stöttade processen. Excel bedömdes som vanligt, men inte stödjande. Fyra mjukvaror med potential att stödja arbetet på olika sätt var Polarion, Relatics, ContechOS och Apricon.
Pilotprojekt
För att testa kravprocessen i ett riktigt byggprojekt, initierades ett pilotprojekt med syfte att vara representativt för byggbranschen. I detta har vi jobbat med en agil, bottom-up liknande metod, där fokus låg på att tillsammans med pilotprojektet identifiera kritiska krav och sedan strukturerat följa dessa genom projektet. Viktiga verktyg var Workshop kravförslag och den Visuella kravtavlan som användes för kommunikation, kravprecisering, kravverifikation samt dokumentation.
Via enkäter i pilotprojektet formulerades och värderades nyttor i termerna funktionalitet, kompabilitet och effektivitet. De visade på att den valda processen med täta och korta kravhanteringsmöten, spridd ansvarsfördelning och hjälpmedlet Visuell Kravtavla både fungerade väl och upplevdes mer effektivt än traditionella metoder. Det hjälpte också att tydliggöra verifieringen vid tidigare tidpunkt än normalt – en tryggare slutbesiktning. Avseende kompabilitet så var det få konstigheter eftersom metoderna var kända från projekteringssamordningen, det vill säga ICE-möten (VDC, Integrated Concurrent Engineering) vilket kan översättas till ”skapa gemensam verkstad för problembild och -lösning”. Arbetet i projektet har varit mycket lärorikt. Ett antal områden identifierades som centrala förutsättningar (rimlig arbetsinsats, nytt mindset, ägandeskap, förvaltning), möjliggörare (AI, digitalisering, mjukvara), kravreflektioner (kravens kvalitet, kravnedbrytning och -paktering, byggregler) samt två faktorer som är viktiga att beakta (innovation, klimat).
Slutsats
Slutsats är att det går att skapa en mer systematisk kravhantering i byggbranschen. Den kraft som digitaliseringen innebär förväntas möjliggöra övergången till mer systematisk kravhantering, samtidigt som övergången till än mer uttalade funktionskrav genom Boverkets Möjligheternas byggregler kommer att göra övergången till en nödvändighet. Från vårt arbete i Systematisk kravhantering för byggbranschen kan vi konstatera att:
- Systematisk kravhantering med inspiration av Systems engineering enligt i denna rapport presenterat förslag bedöms ha en potential att skapa effektivare och säkrare kravhantering.
- Föreslagen kravhanteringsprocess har bedömts möjlig att implementera i ett byggprojekt, och där upplevts skapa nyttor. Bland annat kontinuerliga och korta kravhanteringsmöten och visuell kravtavla har bedömts positivt.
- Digitaliseringen och AI är en möjliggörare för att öka effektiviteten. I dagsläget bedöms utvecklingen ha gått så långt att det finns stöd i branschen att införa systematisk kravhantering. Föreslagen kravprocess bedöms möjlig att använda som underliggande modell.
- Systematisk kravhantering kommer innebära behov av förändring. Branschaktörer behöver vara beredda att släppa mindsetet att en manuell hantering är möjlig, och att istället kunna lita på de digitala verktygen. I detta finns både en utveckling av process och verktyg, men även en mycket viktig lärande process.
- Branschen har en möjlighet att omformulera kontraktens krav, helt eller delvis, till konsekvent formulerade kravdatabaser. Därmed minskas löptextformuleringar.
Vidare har några nycklar till effektiv kravhantering i framtiden identifierats i form av digitala verktyg, relativa grafdatabaser och inte minst AI-verktyg.
Projektet har finansierats av Formas (Formas 2020-0937), och SBUF (SBUF 13973, SBUF 14034) samt av medverkande företag. Författare är: Charlotte Svensson Tengberg, Robert Grahm, Gustav Jansson, Henrik Eriksson, Björn Berggren, Alice Stilgård på Skanska Sverige AB och LTU, Luleå Tekniska Universitet
SBUF 14034 Slutrapport: Systematisk kravhantering
Läs även:
- Stora vinster med att digitalisering av OVK – N&V 1-23
- Ny strategi inför byggbranschens nya standarder – N&V 6-23
- Sverige har låga branskyddskrav jämfört med andra länder – N&V 4/5-23
