Utan tydliga regler att luta sig mot finns en överhängande risk att den kommunala handläggaren blir mycket utsatt i sin yrkesroll. Boverkets förslag till nya byggregler bör dras tillbaka. Det skriver Ann-Sofie Eriksson, Tf avdelningschef på SKR, Sveriges kommuner och regioner, i en skarp debattartikel som först publicerades i Dagens Samhälle den 18 januari 2024.
Boverkets förslag till nya byggregler bör dras tillbaka. Det finns stora pengar att tjäna på fusk och brottslighet inom byggbranschen. Samtidigt föreslår Boverket nu nya byggregler som är så vaga att de riskerar att göra kontrollprocessen ännu mer sårbar för brottsliga handlingar – exempelvis otillåten påverkan och hot mot kommuners handläggare.
Tydliga och preciserade bestämmelser tas bort, i ambitionen att öka innovation och flexibilitet i byggandet. Det leder raka vägen till godtycklighet och rättsosäkerhet.
Trots att vi vet att den organiserade brottsligheten breder ut sig alltmer och att gängkriminaliteten gynnas av otydliga regelverk, så styr alltså regeringens myndighet för byggande åt fel håll. Boverket behöver dra tillbaka sitt förslag och tänka om.
Byggsektorn i Sverige omsätter flera hundra miljarder kronor varje år. Majoriteten aktörer är seriösa och följer lagar och regler, men problem med fusk och lagbrott är både omfattande och väl belagda. Byggmarknadskommissionen har konstaterat att arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen har ökat kraftigt. Ett tydligt byggregelverk är ett stöd till både kommunala handläggare och byggaktörer för att säkerställa att regler för till exempel brandsäkerhet, hållbarhet och användbarhet följs.
Men Boverkets förslag till nytt byggregelverk –Möjligheternas byggregler – leder fel. Nuvarande, i många fall, tydliga och kvantitativa krav ersätts med kvalitativa värdeord. Hänvisningar till standarder tas bort och allmänna råd försvinner. Det blir helt enkelt mer godtyckligt och svårtolkat. Ett konkret exempel är att minsta rumshöjd i en bostad på 2,40 meter ersätts med krav på att rumshöjden ska vara ”tillräcklig för att undvika olägenheter för människors hälsa och vara anpassad till rummets avsedda användning” enligt Boverkets förslag.
En viss nivå av flexibilitet och möjligheten att göra lokala anpassningar är nödvändig. Men ett byggregelverk utan tydliga grundläggande krav riskerar inte bara att skapa ett sämre byggande, utan kan också utnyttjas av kriminella. Noteras bör även att riktningen i Europa snarare går mot en standardisering och harmonisering av byggregler vilket blir en utmaning med ett så pass vagt och tolkningsbart regelförslag som detta.
När byggreglerna blir mer otydliga återstår i praktiken endast en kommunal handläggare för att bedöma och kunna säga stopp. Och utan tydliga regler att luta sig mot finns en överhängande risk att handläggaren blir mycket utsatt i sin yrkesroll genom en konfliktfylld arbetsmiljö, påtryckningar, korruption, hot och till och med våld. Redan idag uppger tre av tio medarbetare i kommuner och regioner att de blivit utsatta för hot eller våld i arbetet det senaste året. Handläggare i bygglovsprocessen är en av de yrkesgrupper som utsätts.
För medarbetarnas säkerhet, kvaliteten på vårt framtida byggande och för att ha en chans att motverka den organiserade brottsligheten inom byggsektorn behöver Boverket dra tillbaka sitt förslag till nytt regelverk och tänka om. Varken hus eller regelverk bör byggas på lösan grund.
SKR Debatt: Nya byggregler kan gynna den organiserade brottsligheten
Läs även:
