Idag är det inte ovanligt att beslut som rör plan- och bygglagen överklagas. Det kan bland annat handla om detaljplaner, bygglov, förhandsbesked, tillsyn och avgifter. Även startbesked har börjat dyka upp allt mer hos domstolarna. Enligt förvaltningslagen får ett beslut överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.
Beslut att anta en detaljplan fattas av kommunfullmäktige, byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Det beslutet kan överklagas direkt till mark- och miljödomstolen.
Beslut om bygglov och tillsyn fattas av en kommuns nämnd eller av en kommunal tjänsteman genom delegationsbeslut. Det beslutet kan först överklagas till länsstyrelsen och sedan, om man är missnöjd med länsstyrelsens beslut, till mark- och miljödomstolen.
Hur går då egentligen ett överklagande till? På Sveriges domstolar kan vi läsa följande beskrivning av överklagandeprocessen hos mark- och miljödomstolen:
Överklagandet skickas till den beslutande myndigheten
Handläggningen av ett överklagat plan- och byggbeslut är huvudsakligen skriftlig. Överklagandet skickas till den beslutande myndigheten (exempelvis om du vill överklaga byggnadsnämndens beslut skickar du in din överklagan till byggnadsnämnden, reds. anm). Myndigheten kontrollerar att överklagan kommit in i rätt tid. Därefter skickar de det vidare, tillsammans med de handlingar som finns i ärendet, till nästa instans som då är länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen.
Överklagandet kommer in och blir ett mål
När handlingarna kommer in till mark- och miljödomstolen, registreras de och blir ett mål. Den som överklagat benämns som den klagande. Om den som överklagat inte har rätt till att överklaga avvisas överklagandet.
Eventuellt behövs kompletteringar
Mark- och miljödomstolen går igenom överklagandet. Vid behov förelägger domstolen klaganden att komplettera överklagandet så det blir tydligt vad som yrkas och grunderna för detta.
I vissa fall kan domstolen meddela dom utan att några handlingar skickats till motparten, det är dock vanligt att domstolen kommunicerar överklagandet med de parter som berörs av detta för att de ska få möjlighet att bemöta överklagandet.
Sammanträde och syn
Domstolen genomför ibland en så kallad syn på plats, för att kunna se det som målet handlar om. Parterna i målet kallas då också till synen.
Det händer även att domstolen kallar berörda parter till ett sammanträde, ibland i förening med att syn hålls. Klaganden får då klargöra vad det är den vill (yrkar) och varför den vill att beslutet ska ändras (grunderna). Motparten får också tillfälle att yttra sig och domstolen kan även ställa frågor till parterna.
Domstolen kan kalla till sammanträde i domstolens egna lokaler eller på en närbelägen tingsrätt. Ibland hålls sammanträdet i ett kommunhus, församlingshem eller en bygdegård som ligger nära fastigheten som ska besökas.
Rätten avgör målet
Rätten består i de flesta fall av två domare, en ordförande som är juristdomare och ett tekniskt råd. Det tekniska rådet har en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning inom det specialområde som målet gäller.
Domstolen meddelar dom
Mark- och miljödomstolen meddelar dom. Den skickas till den som har överklagat och till berörda motparter.
Källa: Sveriges Domstolar
Den som inte är nöjd med mark- och miljödomstolens, MMD beslut kan begära prövningstillstånd hos mark- och miljööverdomstolen, MÖD. Om MÖD inte beviljar prövningstillstånd kommer MMDs avgörande att stå fast.
Det framgår av mark- och miljödomstolens avgörande om prövningstillstånd krävs och vad man då ska göra till mark- och miljööverdomstolen.
När kan domstolen ge prövningstillstånd?
Mark- och miljööverdomstolen kan ge prövningstillstånd om det:
a) kan finnas anledning att ändra mark- och miljödomstolens avgörande;
behövs för att Mark- och miljööverdomstolen bättre ska kunna bedöma om mark- och miljödomstolen dömt rätt
b) är viktigt att Mark- och miljööverdomstolen prövar målet för att mark- och miljödomstolarna ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor
c) annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Källa: Mark- och miljööverdomstolen
Hos mark- och miljööverdomstolen är det inte heller alla beslut som kan överklagas till Högsta domstolen, utan endast de domar eller beslut som domstolen anser vara en viktig fråga för rättstillämpningen.
När får man överklaga till Högsta domstolen?
LMD 5:5 Domar och beslut av Mark- och miljööverdomstolen i mål som har överklagats till mark- och miljödomstol får inte överklagas. Mark- och miljööverdomstolen får dock tillåta att en dom eller ett beslut i annat mål än mål enligt miljöbalken överklagas till Högsta domstolen, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen.
Lagen om mark- och miljödomstolar
Läs även:
- Varför får ett domslut så många benämningar? – N&V 1-21
- Vem som får överklaga – Boverket.se
- Överklaga plan- och byggbeslut – Sveriges Domstolar
- Så avgörs målet – Mark- och miljööverdomstolen
