Har du också funderat på varför ett och samma rättsfall får så många olika namn, eller siffer- och bokstavskombinationer kan är rättare benämning. Rättspraxis, prejudikat, referat, notiser, NJA, MÖD och RÅ och så vidare. Det kan minst sagt vara förvirrande när man försöker få tillbaka och leta ett tidigare rättsfall. Att varje instans vill ha sitt egna målnummer så det följer någon logik i deras egna system kan man kanske förstå, men vad är egentligen skillnaden på mål nummer, MÖD och NJA?
Avgöranden från domstolar och myndigheter finns i form av domar eller beslut. De får ibland samlingsnamnet rättspraxis och då menar man tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter. Om målet har avgjorts i högsta instans är rättsfallet vägledande för rättstillämpningen och det kallas då för prejudikat. De publiceras i tryckt version i form av referat.
Avgöranden från lägre instanser, till exempel tingsrätten, är inte vägledande och de ingår därför inte heller i begreppet rättspraxis. De publiceras inte i någon tryckt publikation.
Högsta domstolen
Referat – vägledande avgöranden
Referat av Högsta domstolens domar publiceras i Nytt Juridiskt Arkiv (NJA), cirka fyra månader efter det att dom eller beslut har meddelats. När referatet har publicerats anges hänvisningen till NJA i anslutning till respektive avgörande på domstolens webbplats. Referaten kan läsas på webbplatsen Lagrummet.se från och med 1981. Äldre årgångar av NJA finns att tillgå på många bibliotek.
Referaten är inte hela avgörandet i original utan ett referat där det väsentliga tagits med. I NJA I finns även referat av avgöranden som högsta domstolen inte anser är vägledande och de kallas då notiser.
Exempel på hänvisning till referat hos Högsta domstolen
”Torsbybryggan” NJA 2008 s. 55 (NJA står för Nytt Juridiskt Arkiv, årtalet avser året då målet avgjordes och siffran är sidnumret där referatet börjar).
Benämning – ett arbetsnamn
Från och med 2017 ges många prejudikat en benämning hos Högsta domstolen. Även äldre prejudikat ges ibland en benämning när de omnämns i ett senare avgörande. Benämningen är ett slags arbetsnamn som syftar till att, utöver målnummer och NJA-nummer, förenkla igenkännandet av och hänvisningar till rättsfallet. Benämningen finns i anslutning till respektive avgörande på webbplatsen.
Exempel på benämning hos Högsta domstolen
Se till exempel ”Båthuset i Stuverum” (Benämningen är alltså ”Båthuset i Stuverum”)
Läs artikeln: Båthuset blev för stort för dispens – N&V nr 1-21)
Domstolen har också börjat benämna prejudikat utöver målnummer och NJA-nummer för att underlätta igenkännandet, ett dokument finns på Domstolsverkets webbplats.
På Högsta domstolens webbplats finns avgöranden i original sedan 2003, de är avidentifierade.
Hovrätten/Mark- och miljööverdomstolen
Det finns sex hovrätter i Sverige och för att ett mål ska tas upp behövs ofta att prövningstillstånd beviljas. Svea hovrätt är också högsta instans för specialdomstolarna Mark- och miljööverdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen. Här avgörs även mål från hyresnämnderna.
På samma sätt som hos Högsta domstolen läggs de avgöranden som Mark- och miljööverdomstolen anser ha en särskild betydelse som vägledning för underinstansernas bedömning av likartade frågor i framtiden, i domstolens samling av vägledande avgöranden. De blir också så kallade referat.
Exempel på hänvisning till referat hos Mark- och miljööverdomstolen
MÖD 2020:10 (MÖD står för Mark- och miljööverdomstolen, årtalet anger det år referatet publicerades och 10 anger vilket referat i ordningen).
Läs om MÖD 2020:10 i artikeln Otaxerade hästgårdar var inte avgörande för förhandsbesked – N&V 1-2021)
Betäckning på original domar
Hos mark och miljööverdomstolen får orginaldomarna olika beteckningar beroende på om det är miljömål (M) eller plan- och byggmål (P).
Exempel på hänvisning till originaldom:
P 7885-19 (P anger att det är ett plan- och byggmål, 7885 vilket mål i ordningen och -19 anger 2019, det år som målet togs upp). Observera att själva domslutet kan ha kommit ett senare. Till exempel i detta fallet kom domen 2020-06-09.
Läs om P 7885-19 – tillika MÖD 2020:10 i artikeln Otaxerade hästgårdar var inte avgörande för förhandsbesked – N&V 1-2021)
Avgöranden från specialdomstolarna knutna till Svea hovrätt finns sedan några år tillgängliga på Svea hovrätts webbplats.
Tingrätten/Mark- och miljödomstolen
Rättsfall från tingsrätterna/ Mark- och miljödomstolen (MD) publiceras inte i någon särskild publikation, varken tryckt eller elektroniskt. Generellt gäller att tingsrättsavgöranden inte finns fritt tillgängliga. De går att beställa från respektive tingsrätt.
Om en tingsrättsdom har överklagats och behandlats i hovrätten/högsta domstolen, hittar man ofta tingsrättsdomen som en bilaga i det senare avgörandet.
På samma sätt som hos Mark- och miljööverdomstolen har MD sin egna numreringshänvisning till olika mål.
Exempel på hänvisning hos mark- och miljödomstolen
P 3853-18 (P anger att det är ett plan- och byggmål, 3853 vilket nummer i ordningen och -18 står för 2018, det årtal målet togs upp – domen meddelades 2019-05-29)
Du kan läsa Mark- och miljödomstolens domslut i mål P 3853-18 längst bak i Mark- och miljööverdomstolens mål nr P 7885-19 (tillika MÖD 2020:10), eller i artikeln Otaxerade hästgårdar var inte avgörande för förhandsbesked – N&V 1-2021)
Högsta förvaltningsdomstolen
Har du ibland sett att det hänvisas till RÅ, till exempel RÅ 1994 ref. 8 som i detta rättsfall: Finns det särskilda skäl för undantag från minsta avstånd mellan byggnader? – N&V nr 6-20.
En allmän förvaltningsdomstol är i Sverige en typ av domstol som avgör mål som i huvudsak gäller förhållandet mellan den enskilde och det allmänna, exempelvis stat och kommun. Det finns tre instanser: förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.
Högsta förvaltningsdomstolens huvuduppgift är att skapa prejudikat, det vill säga vägledande avgöranden för myndigheter, förvaltningsrätter och kammarrätter.
Tidigare hette Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) Regeringsrätten.
HFDs avgöranden publiceras som referat eller notiser i publikationen Högsta förvaltningsdomstolens årsbok. Detta är den auktoritativa källan för avgöranden från HFD. Referat från den tidigare Regeringsrätten publicerades i Regeringsrättens årsbok (RÅ).
Exempel på hänvisning till referat från Högsta förvaltningsdomstolen:
HFD 2015 ref. 8 (HFD står för Högsta förvaltningsdomstolens årsbok, årtalet anger publiceringsår och ref. 8 vilket referat i ordningen det är. Om det istället står ”not.” avser det notis). RÅ 1994 ref. 8 hänvisar enligt samma mönster till Regeringsrättens årsbok.
Lunds universitet: Svensk rättspraxis
Läs även:
- Så handläggs ett överklagande hos domstolen – N&V nr 4-20
