Nytt & Viktigt

För dig som vill hänga med!

 

Hem · Fria artiklar · Krav på solljus försvinner men utblick kommer in (HHM extra)

Krav på solljus försvinner men utblick kommer in (HHM extra)

Boverket fick in över 1400 remissvar från olika intressenter i arbetet med att utveckla nya byggregler har. Som ett resultat av denna omfattande respons har vissa förändringar gjorts i de tidigare föreslagna författningarna. De nya ändringarna i författningsförslaget om Boverkets förslag till föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Den 13 mars 2023 skickade Boverket ut en remiss med förslag till föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall. Det här remissunderlaget (Extra remiss: hygien, hälsa och miljö ) består av ändringar som har gjorts med anledning av inkomna remissynpunkter och nya överväganden. Remissvaren på de nya ändringarna ska ha kommit in till Boverket senast den 5 april 2024. 

Ändringar i extra remissen – hygien, hälsa och miljö, vatten och avlopp

Ändringar från tidigare remiss är markerade i fet kursiv stil

1 kap. Övergripande bestämmelser

Mindre avvikelser ska dokumenteras

Mindre avvikelse från föreskrifterna i denna författning
SÄK 1:3
Mindre avvikelse får göras från föreskrifterna i denna författning i enskilda fall om
1. det finns särskilda skäl,
2. byggnaden ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande, och
3. det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt.

Om mindre avvikelse enligt första stycket tillämpas ska skälen för detta dokumenteras i samband med den projektering som regleras i 8 §.

Motsvarande bestämmelse finns i avsnitt 1:21 BBR.

Författningskommentar

Om kraven i föreskrifterna blir orimliga i det enskilda fallet är det möjligt att avvika från dem under vissa förutsättningar. Lösningar som uppfyller syftet med kraven i föreskrifterna kan då användas, trots att de formellt strider mot föreskrifternas ordalydelse.

Delar av allmänna råd från BBR är i författningen införda som föreskrifter. Därför kan det finnas större behov än med gällande regler att tillämpa mindre avvikelser från föreskrifterna, i de fall då byggnadens tänkta funktion eller användning gör uppfyllandet av kravet enligt ordalydelsen oskäligt.

Syftet är även att tydliggöra byggherrens och byggnadsnämndens roller som följer av PBL. Ansvaret för om en mindre avvikelse är lämplig faller på byggherren. Om byggherren däremot tillämpar regeln om mindre avvikelse felaktigt kan byggnadsnämnden, liksom vad gäller andra byggregler, kräva komplettering, ytterst neka startbesked eller slutbesked och ingripa genom tillsyn.

Hanteringen av mindre avvikelse skiljer sig inte från hur reglerna i författningen i övrigt hanteras.

Byggherrens ansvar för sin byggnad tydliggörs när texten om att byggnadsnämnden ska lämna ett medgivande tas bort.

Om bestämmelsen om mindre avvikelse tillämpas ska skälen för det dokumenteras i samband med projekteringen. Det kan ske genom en notering i en handling.

Projekteringen ska omfatta samtliga risker kopplade till kravet på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö.

Förändring mot tidigare förslag – HHM 1:8

  • Paragrafen delas upp på två paragrafer, här benämnda 8 a § och 8 b §, där kravet på dokumentation lyfts ut till 8 b §.
  • Kraven på luftkvalitetsprojektering och fuktsäkerhetsprojektering ersätts med en generell beskrivning av vad en dokumentation av projekteringen minst ska innehålla.
  • ”Uppenbart obehövligt” ändras till ”obehövligt”.

Projektering och utförande
HHM 1:8 a
Byggnader ska projekteras
1.på ett fackmässigt sätt,
2.så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i dessa föreskrifter uppfylls, och
3.så att förutsatt underhåll kan ske.
Första stycket gäller inte om det är obehövligt.

Vid ändring av byggnad får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas.

Motsvarande bestämmelse finns i huvudsak i avsnitt 2:31 BBR som innehåller allmänna råd om projektering.

Författningskommentarer

Bestämmelsen anger krav på projekteringen. Det tydliggörs att byggherren ska projektera på ett fackmässigt sätt och så att den färdiga byggnaden kan uppfylla kraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall.

Att ta hänsyn till förutsatt underhåll i projekteringen innebär exempelvis att det ska finnas tillräcklig plats för förväntat underhåll och att delar som förväntas bytas, som till exempel filter i ett ventilationssystem eller kopplingar i ett tappvattensystem, ska vara åtkomliga.

Vid uppförande av nya byggnader kan kravet på projektering anses obehövligt om åtgärden avser enkla byggnader där människor inte vistas stadigvarande eller om det av andra skäl framstår som att det inte föreligger risk för människors hälsa. Vid ändring av byggnad kan en projektering anses obehövlig om åtgärden enbart i försumbar utsträckning påverkar byggnadens förmåga att tillgodose kravet på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö.

Vid ändring får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas i projekteringen. Det innebär att om det går att verifiera att en byggnad tillgodoser ett visst krav i drift, så behöver ytterligare åtgärder inte vidtas om inte förutsättningarna förändras. Så kan till exempel delar av kvalitetskraven på luft verifieras genom inomhusmiljöundersökningar. Att tydliggöra att erfarenheter från den befintliga byggnaden får användas vid ändring kan medföra att ingreppen kan begränsas, vilket kan leda till minskad materialförbrukning. Det öppnar också för att andra lösningar kan utföras, än vid uppförande av nya byggnader.

Riskbedömning i projektering krävs för att bedöma hälsorisker

HHM 1:8 b
Projekteringen ska dokumenteras.

Dokumentationen ska innehålla uppgifter om
1. byggnadens avsedda användning,
2. de dimensionerande förutsättningarna med betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, och
3.bedömda hälsorisker samt vid behov hur de ska hanteras för att inte bli oacceptabla.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

Bestämmelsen motsvarar till viss del det allmänna rådet i avsnitt 2:31 BBR.

Författningskommentarer

Bestämmelsen anger ett krav på att projekteringen ska dokumenteras och vad dokumentationen ska innehålla.

För att bedöma om en byggnad kan antas uppfylla kraven på skydd med hänsyn till hygien och hälsa behöver hänsyn tas till den avsedda användningen. En faktor är hur länge en användare kan antas exponeras för inomhusmiljön i den aktuella delen av byggnaden. Genom att beskriva den avsedda användningen tydliggörs det vilka laster från användningen som byggnaden har dimensionerats för.

Val av dimensionerande förutsättningar är avgörande för utformningen av byggnaden och hur robusta lösningarna blir i drift. Den avsedda användningen är en del i dimensionerande förutsättningar, val av utomhusklimatlaster som exempelvis återkomsttid för nederbörd är en annan.

Bedömningen av hälsorisker enligt kraven i denna författning innebär att det behöver göras en riskbedömning som omfattar riskidentifiering, riskanalys och riskvärdering. Det ska beskrivas hur riskerna har hanterats så att de inte medför oacceptabla risker för människors hälsa.

Kravet gäller inte om det är obehövligt. Vid ändring av en byggnad kan en projektering anses vara obehövlig om åtgärden enbart i försumbar utsträckning påverkar byggnadens förmåga att tillgodose de tekniska egenskapskraven.

Luftkvalitet- fukt- och vattensäkerhetsdokumentation i samma föreskrift

Förändring mot tidigare förslag – HHM 1:19-1:20

  • HHM 1:19 och HHM 1: 20 har sammanförts till en paragraf som, förutom krav på dokumentation av luftkvalitet och fuktsäkerhet, även omfattar vattensäkerhets dokumentation.
  • Punktlistan på vad som ska dokumenteras har förenklats och utformats på samma sätt som i HHM 1:8 b ”dokumentation av projektering”.
  • Tillämpningen av kravet har begränsats genom tillägget ”inte obehövligt”.

Luftkvalitets- fuktsäkerhets- och vattensäkerhetsdokumentation
HHM 1:19 a
Luftkvalitets– fuktsäkerhets- och vattensäkerhetsdokumentation ska upprättas.

Dokumentationen ska minst omfatta uppgifter om
1. byggnadens avsedda användning,
2. de dimensionerande förutsättningarna med betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven på luftkvalitet, fuktsäkerhet och vattensäkerhet i denna författning, och
3. tekniska lösningar och skyddsfunktioner för att undvika oacceptabla hälsorisker.

Kraven enligt första och andra styckena gäller om åtgärden kräver lov eller anmälan och det inte är obehövligt.

Bestämmelsen är ny och det finns ingen motsvarande föreskrift i BBR. Däremot finns det flera allmänna råd som berör ämnet. Av allmänna råd till avsnitt 2:51, 6:51, 6:626 och 6:9611 BBR framgår att det bör finnas instruktioner för drift, att utförande av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för fuktsäkerheten bör dokumenteras samt att risken för legionella i tappvatteninstallationer bör inventeras, värderas och dokumenteras.

Författningskommentarer

Syftet med bestämmelsen är att dokumentera fukt-, luft och vattensäkerhet i den färdiga byggnaden. Dokumentationen ska följa med den färdiga byggnaden, vara till nytta i byggnadens bruksskede och underlätta kunskapsöverföring vid ägarbyten. Den kan även användas som underlag vid kontroll av den färdiga byggnaden exempelvis vid obligatorisk ventilationskontroll (OVK) eller kommunens tillsyn med stöd av miljöbalken.

För beskrivning av de olika punkterna kan hänvisning göras till tillämpliga standarder, branschregler, branschrekommendationer eller handböcker. Dokumentationen förväntas i huvudsak bestå av delar ur den dokumenterade projekteringen samt resultat från åtgärder som beskrivs i den dokumenterade projekteringen.

Uppgift om byggnadens ”avsedda användning” ger information om belastningar och kravnivåer, exempelvis vilken verksamhet som byggnaden är avsedd för.

Uppgift om ”tekniska lösningar och skyddsfunktioner” omfattar beskrivningar av viktiga tekniska funktioner i drift.

Vid ändring av en byggnad kan en projektering vara obehövlig om åtgärden enbart i försumbar utsträckning påverkar byggnadens förmåga att tillgodose de tekniska egenskapskraven. Dokumentation kan också vara obehövlig vid nybyggnation om byggnaden inte medför några hälsorisker.

Syftet med att begränsa kraven till åtgärder som kräver lov eller anmälan är att byggherren inte ska belastas av administrativa kostnader vid mindre åtgärder. Till exempel kan luftkvalitetsdokumentationen anses obehövligt för byggnader där människor endast vistas tillfälligt.

Beskrivning av förslaget
(…)

”Dimensionerande förutsättningar” för vattensäkerhet kan exempelvis innehålla uppgifter om:

  • Installationernas beständighet (utformning, val av material, miljökrav som vatten- och/eller energibesparing, att material har tillräcklig beständighet mot till exempel korrosion.
  • Riskfaktorer som installationers beständighet över tid och möjlighet att ersätta och underhålla installationer som är dolt placerade och som svårligen kan inspekteras vid besiktningar.
  • Tappvattenkvalitet (val av produkter, skydd mot återströmning, tappvattentemperatur).
  • Dimensioneringsförutsättningar för tappvatten- och spillvatteninstallationerna.
  • Märkning av installationer för vatten av annat slag.
  • Risk för tillväxt av mikroorganismer och säkerhetsåtgärder mot legionellatillväxt med hänsyn till byggnad och verksamhet (särskilt för skolor, boenden för äldre, vårdbyggnader, simhallar, hotell och i byggnader med flera bostäder).

Exempel på tekniska lösningar och skyddsfunktioner för vattensäkerhet kan vara

  • vattenfelsbrytare,
  • förberedelser för radonventilation i grundläggning,
  • mätsystem för kontroll av luftkvalitet i drift,
  • mätpunkter för kontroll av varmvattentemperatur.

Underhållsinstruktioner bara på lov- och anmälningspliktiga åtgärder efter riskbedömning

Drift- och underhållsinstruktioner
HHM 1:21
Drift- och underhållsinstruktioner ska upprättas så att byggnaden i drift kan uppfylla kraven i denna författning.

Kravet gäller om åtgärden kräver lov eller anmälan och det inte är obehövligt.

Motsvarande bestämmelse finns i huvudsak som allmänt råd i BBR i avsnitt 2:51, 2:52 och 6:626 BBR samt 6:5336 BBR som reglerar drift och underhåll.

Författningskommentarer

Bestämmelsen reglerar att drift- och underhållsinstruktioner ska tas fram i den omfattning som krävs för att säkerställa att byggnaden i drift kan uppfylla kraven i denna författning.

Behovet av instruktioner varierar utifrån byggnadens komplexitet och avsedda användning. Behovet av instruktioner behöver därför avgöras utifrån en riskbedömning.

Utomhusluftgränsvärden försvinner

HHM 3:5
Byggnader ska vara utformade så att halten av föroreningar i tilluften är lägre än gällande gränsvärden för utomhusluft.

Boverkets bedömning

Boverket bedömer att hänvisningen till gränsvärden för uteluft enligt miljökvalitetsnormen inte ger någon avgörande nivåsättande funktion då tilluften oftast behöver ha bättre kvalitet än så. Regeln i den utformningen den har i första remissen är mer en hänvisning till annan reglering som gäller ändå. Boverket föreslår därför att paragrafen utgår.

Vistelsezonen försvinner för ventilationssystemet

HHM 3:6
Byggnader ska vara utformade så att rum alltid kan ha kontinuerlig luftväxling.

Luftväxlingen ska ha kapacitet att föra bort föroreningar så att luftkvaliteten blir acceptabel för den avsedda användningen.

Särskild hänsyn ska tas till
1. tilluftens kvalitet,
2.föroreningar från den avsedda användningen,
3. föroreningar från byggnaden,
4. värmelaster, och
5. luftbehandling som påverkar behovet av luftväxling.

Bestämmelsen motsvaras delvis av avsnitt 6:25 BBR.

Författningskommentarer

Syftet är att förtydliga hur HHM 3:2 kan hanteras via luftväxling.

Begreppet erforderligt uteluftsflöde har ersatts av begreppet ”luftväxlingen ska ha kapacitet att föra bort föroreningar”. Syftet med uteluftflödet i 6:25 BBR är att åstadkomma tillräckligt bortförande av luftföroreningar. Ingen förändring i sak är avsedd.

Att byggnader ska vara utformade så att rum kan ha kontinuerlig luftväxling innebär att det inte är godtagbart att det endast finns möjlighet att öppna en dörr eller ett fönster för att skapa luftväxling. Bestämmelsen ska dock inte tolkas som ett krav på mekanisk ventilation.

Kravet ställs på kapacitet att föra bort föroreningar. Det ger möjlighet till reducerad luftväxling i rummet när föroreningslasten understiger den som finns vid avsedd användning.

Kravet på bortförande av föroreningar kopplas till vad som är acceptabel luftkvalitet utifrån exponering vid den avsedda användningen. Vilken kapacitet som behövs för bortförande av föroreningar ska bedömas med hänsyn till samtliga förekommande föroreningslaster med betydelse för hälsa. Bestämmelsens punktlista syftar till att förtydliga vilka faktorer som oftast styr behovet av luftväxling. Om exempelvis byggnaden inte kan föra bort värmelaster på annat sätt än via luftväxling kan även värmelaster bli dimensionerande för nödvändig kapacitet för luftväxling.

 I de fall som föroreningar tas om hand på annat sätt än genom luftväxling, exempelvis genom luftrening som utförs i rummet, kan detta minska behovet av luftväxling.

Krav på tilluftens kvalitet är inte, som i 6:22 BBR, direkt kopplad till uteluftens kvalitet. Boverket anser att detta ger en mer funktionsbaserad och teknikneutral reglering som medger att även andra faktorer inkluderas som inblandning av återluft och förekomst av överluft. Om tilluften inte enbart består av uteluft av hög kvalitet ökar behovet av att detaljstudera tilluftens kvalitet.

Begreppet vistelsezon återfinns inte i författningsförslaget. Därmed är bestämmelsen inte begränsad till vistelsezonen som i avsnitt 6:2522 BBR. Detta medför i praktiken inte någon större skillnad, eftersom kravet på luftväxling anpassas till den avsedda användningen. Det kan dock uppstå fall då utrymmen som inte utgör vistelsezon enligt BBR är avsedda att användas på ett sätt som ställer krav på viss luftväxling för att luftkvaliteten ska bli acceptabel.

Krav på lägsta tilluftsflöde är minskas

HHM 3:7
Bostäder ska vara utformade så att de kan ha ett minsta tilluftsflöde på 10 l/s, med ett tillägg på 0,35 l/s per kvadratmeter boarea.

Kravet behöver inte uppfyllas om det kan visas att det är obehövligt.

Bestämmelsen motsvaras delvis av flödeskraven i avsnitt 6:251 BBR och begränsas till bostäder. Bestämmelsen tar även hänsyn till föroreningar från användning av bostäder, vilket det ställs krav på i 6:21 BBR.

Författningskommentarer

Bestämmelsen är ett kompletterande siffersatt flödeskrav till HHM 3:2 och sätter en miniminivå för kapacitet för luftflöde i bostäder. Syftet är även att underlätta vid projektering av bostäder om man inte vill utföra mer detaljerade analyser.

Luftkvalitet i bostäder är särskilt viktigt för människors hälsa utifrån långa exponeringstider vilket motiverar ett specificerat krav.

Minsta tilluftsflöde enligt bestämmelsen är inte den avgörande kravnivån om den valda utformningen ger högre kravnivå av andra skäl exempelvis om större luftväxling krävs för att föra bort värme. Minsta tilluftsflöde enligt bestämmelsen förutsätter även normal personlast samt låg avgivningshastighet av föroreningar från övriga föroreningskällor. Det förutsätts också att tilluften är av tillräckligt bra kvalitet enligt 3 kap. 6 § så att luftflödet kan ge luftväxling med avsedd funktion. Alltså kan höga belastningar i eller kring en byggnad göra att ett tilluftflöde enligt formeln inte är tillräckligt för att uppfylla kravet i 6 §.

 Ett exempel på obehövligt som innebär att kravnivån kan sättas lägre kan vara stora bostäder där personlasten blir låg eller om väldigt lågemitterande byggprodukter används. Byggherren behöver i så fall kunna visa att ett lägre flöde är tillräckligt för att uppfylla det grundläggande kravet på acceptabel luftkvalitet i 3 kap. 2 §.

Kompletterande krav på möjlighet till tillfälligt ökad luftväxling för tillfälligt förhöjda föroreningslaster finns i 3 kap. 8 §.

För arbetsplatser har Arbetsmiljöverkets föreskrifter som ställer krav på luftflöden.

4 kap. Ljusförhållanden

Dagsljuskravet kompletteras med krav på utblick

HHM 4:2 a
I bostäder ska utrymme för samvaro och måltider ha utblick.

Motsvarande bestämmelse om utblick finns som allmänt råd i avsnitt 6:33 BBR.

Författningskommentarer

Kravet är inte närmare preciserat vad gäller kvalitet, men säkerställer att utrymmen för samvaro och måltider utformas så att fönster kan erbjuda utblick.

Fönster på förskolor måste anpassas efter barnens längd

HHM 4:3
Rum i lokaler, där människor vistas mer än tillfälligt, ska vara utformade så att de medger tillräckligt dagsljus och utblick för att undvika olägenheter för människors hälsa.

Kraven gäller inte om det är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning eller förhållandena i övrigt.

Motsvarande bestämmelse om dagsljus i lokaler finns i avsnitt 6:322 BBR.

Författningskommentarer

Ett allmänt råd om utblick finns i avsnitt 6:33 BBR. Kravet på dagsljus är dock kvalitativt, till skillnad från BBR som i allmänt råd anger en kvantitativ precisering. Formuleringen ”tillräckligt dagsljus för att undvika olägenheter för människors hälsa” ska inte uppfattas som att kravnivån är lägre, jämfört med BBR. Där föreskrivs att vistelserum ska utformas så att god tillgång till dagsljus är möjlig (BBR 6:322).

Kravet på utblick är inte närmare preciserat vad gäller kvalitet men säkerställer att fönster placeras så att de kan erbjuda utblick för personer som vistas i lokaler. Till exempel kan bröstningshöjden för fönster i lokaler för förskolebarn behöva väljas utifrån barns längd samt i vårdlokaler anpassas till sängliggande patienter.

Kraven på dagsljus och utblick omfattar vistelserum i alla typer lokaler, exempelvis arbetslokaler, rum för undervisning eller annan pedagogisk verksamhet och vårdlokaler. Exempel där kraven kan vara orimliga är hotellrum, där man bara sover tillfälligt, eller arbetslokaler där dagsljus inte är möjligt, som i större industrilokaler eller i butiker i tunnelbanan, eller där dagsljus är olämpligt, som i utställningslokaler och arkiv.

Till skillnad från BBR skiljer bestämmelsen inte på direkt, indirekt eller reflekterat dagsljus (ljuslänkning).

Beskrivning av förslaget

(…)

Boverket har inte fört in några aspekter eller krav på innehållet eller kvaliteten i den utblick som regleras. Det finns idag tydliga metoder för att värdera utblick i dagsljusstandarden SS-EN17037. Standarden kan användas för en fackmässig bedömning och ger exempelvis rekommendationer för bredden på utsikten samt vilka element som bör ingå, till exempel himmel, landskap och mark.

Kravet på utblick innebär också att fönster behöver anpassas och utformas till rummets avsedda användning. Det innebär till exempel att bröstningshöjden för fönster i lokaler för förskolebarn kan behöva väljas utifrån barns längd. På samma sätt kan fönsterutformning i vårdlokaler behöva anpassas till sängliggande patienter.

Kravet på solljus utgår för att underlätta bostäder i storstäder

Förändring mot tidigare förslag av HHM 4:4

Författningsförslaget innebär att kravet på solljus utgår jämfört med tidigare remiss.

HHM 4:4
I bostäder som är större än 35 kvadratmeter ska användarna kunna ha tillgång till direkt solljus i minst ett rum där människor vistas mer än tillfälligt.

Boverkets bedömning

Även om solljuset har långtgående effekter på flera olika processer i kroppen, så handlar det ofta om den exponering som sker vid utomhusvistelse. När solstrålningen passerar genom fönsterglas filtreras kortvågig UV-strålning bort och i varierande grad även delar av den mer långvågiga solstrålningen som ligger utanför det synliga ljuset, det vill säga nära infraröd strålning (ofta förkortat NIR). Boverkets bedömning är att kravet på solljus kan tas bort ur författningsförslaget eftersom det i huvudsak är vid utomhusvistelse som solljus har en hälsopåverkan.

Konsekvenser

Genom att ta bort kravet på solljus blir reglerna om ljusförhållanden enklare att tillämpa. Kravet om solljus i BBR skapar onödiga begränsningar vidutformning av bostäder. Det justerade förslaget medger en större flexibilitet som underlättar att till exempel utforma bostäder i täta stadsmiljöer. I övrigt bedöms konsekvenserna i det här förslaget motsvara första remissen.

6 kap. Termisk komfort

Operativa temperaturer försvinner – ställer högre krav på kompetens

Förändring mot tidigare förslag – HHM 6:2

  • Siffersatta temperaturkrav för värme och kyla i bostäder är borttagna.
  • Faktorer att ta hänsyn till är införda som punktlista.
  • Formulering om ”livslängd” är ändrad till ”ekonomiskt rimlig livslängd”.

HHM 6:2
Acceptabel termisk komfort ska kunna upprätthållas vid avsedd användning.

Bedömningen av acceptabel termisk komfort ska ta särskild hänsyn till
1. avsedd klädsel,
2. avsedd aktivitetsnivå,
3. hur länge användningen pågår,
4. möjlighet för användare att själva påverka det termiska klimatet, och
5. normala yttre termiska klimatlaster och eventuell förändring av dem under en ekonomiskt rimlig livslängd.

Motsvarande bestämmelse motsvaras i huvudsak av avsnitt 6:42 BBR. Reglerna om termisk komfort i BBR gäller bara utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt. Det generella funktionskravet i förslagets första stycke har ingen sådan begränsning. Förslaget innehåller inte heller någon begränsning till en måttsatt så kallad vistelsezon, som finns i BBR:s allmänna råd om temperaturer. Begränsningar görs i stället via avsedd användning som förväntas dokumenteras i projekteringen enligt HHM 1:8b. Punkterna 1–4 förtydligar faktorer i avsedd användning som påverkar kravbilden.

Författningskommentar

Med ”normala yttre termiska klimatlaster” menas att kravet på acceptabel termisk komfort ska kunna uppfyllas under vanliga vädersituationer men att kravet däremot – i motsats till det påföljande kravet i HHM 6:3 – inte måste uppfyllas vid extraordinära väderförhållanden, som värmeböljor.

Kravnivån ska anpassas till den avsedda användningen, vilket innebär att kravnivån är beroende av hur utrymmet används, av vem det används och hur länge det används. Ett visst termiskt klimat kan alltså innebära en acceptabel termisk komfort i ett källarförråd men inte i ett sovrum. Ett termiskt klimat som krävs för att kunna utföra kontorsarbete i ett sovrum krävs inte för att sova i samma sovrum. Byggherrar behöver även ta hänsyn till olika förväntade aktivitetsnivåer när man uppskattar den avsedda användningen. Vid projektering av ett äldreboende måste hänsyn tas till att de boende kan förväntas vara mindre fysiskt aktiva.

Även internlaster i byggnaden påverkas av själva användningen både värmeavgivning från personer och de värme- och kylalstrande processer som uppstår vid användningen.

Att kravet ska uppfyllas under en ekonomiskt rimlig livslängd innebär att projekteringen ska ta hänsyn till de eventuella ökade klimatlaster som följer av de klimatförändringar som kan förutses under byggnadens eller relevanta byggnadsdelars förväntade livslängd. Om en strategi väljs med gradvisa förbättringar av byggnadsdelars funktioner genom underhåll efterhand som de nått sin livslängd och den livslängden är kortare än byggnadens livslängd bör en sådan strategi vara dokumenterad enligt första kapitlets krav på luftkvalitetsdokumentation och drift- och underhållsinstruktioner.

Bestämmelsen använder ”acceptabel termisk komfort” i stället för ”tillfredsställande termiskt klimat”, som används i BBR. Detta beror på att bestämmelsen bara preciserar egenskapskravet skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, alltså de termiska förhållandenas inverkan på människors hälsa, men inte andra aspekter, som inverkan på byggnadens beständighet som finns i allmänt råd i BBR.

Principer istället för byggnader som omfattas av kravet på värme- och köldstress

Förändring mot tidigare förslag – HHM 6:3

  • ”Bostäder samt vårdlokaler, förskolor, fritidshem och undervisningsrum i skolor” ändras till ”rum i byggnader där användare inte enkelt kan avbryta eller justera användningen”,
  • ”utsätts för sådan värmepåverkan eller köldpåverkan att de inte kan upprätthålla sin normala kroppstemperatur.” ändras till ”oacceptabel hälsorisk”,
  • ”oavsett yttre termiska klimatlaster” läggs till.

HHM 6:3
För rum i byggnader där användare inte enkelt kan avbryta eller justera användningen får det termiska klimatet inte innebära en oacceptabel hälsorisk.

Kravet gäller oavsett yttre termiska klimatlaster.

Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i BBR, men de allmänna råden till avsnitt 6:42 BBR anger vissa lägsta temperaturer som bör kunna uppnås vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT).

Författningskommentarer

Kravet ska uppfyllas under alla väderförhållanden och är alltså inte begränsat till ”normala yttre termiska klimatlaster” som kravet i HHM 6:2 är.

Kravet innefattar inte att det ska finnas acceptabel termisk komfort under dessa situationer.

Oacceptabel värmestress eller köldstress får inte förekomma i utrymmen där användarna inte utan större svårighet kan undvika att vistas eller själva påverka det termiska klimatet. Exempelvis äldreboenden och bostäder är en sådan typ av användning.

 Bestämmelsen innebär en skärpning av hantering av höga temperaturer, eftersom kravet inte har funnits tidigare.

Alla ytor omfattas av kraven på vattentäta skikt

HHM 7:8a
Ytor inomhus, som kan förväntas utsättas för vatten i vätskefas, ska ha ett vattentätt skikt om det inte är obehövligt. Skiktet ska hindra fukt från att ta sig in i byggnadsdelar i oacceptabel mängd.

Utformningen ska särskilt ta hänsyn till
1. täthet mot vatten i vätskefas,
2. täthet i skarvar, anslutningar, infästningar och genomföringar, och
3. ånggenomgångsmotstånd.

I golvytor, som ofta kommer att utsättas för vatten i vätskefas, får genomföringar göras endast för golvavlopp.

Bestämmelsen motsvaras i huvudsak av avsnitt 6:5331 BBR, som dock är begränsad till väggar och golv.

Författningskommentarer

Syftet är både att ställa krav på utformningen av byggdelar med tätskikt samt att förtydliga krav på byggprodukter som ska användas som tätskikt.

Bestämmelsen avser alla ytor i rum som belastas, till exempel snedtak i duschutrymmen i 1,5-planshus. I stället för uttrycket ”vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten” i BBR används det sammanfattande ”vatten i vätskefas”. Någon ändring i sak är dock inte avsedd.

Kravet om genomföringar i golvet motsvarar BBR 6:5335 andra stycket men är något språkligt omarbetad.

Obehövligt kan innefatta situationer där utformningen antingen är tillräckligt vattentät i sig själv utan ytterligare tätskikt alternativt att utformningen inte innehåller några material som kan få fuktskador som kan påverka inomhusmiljön. En bedömning enligt HHM 7:2 behöver dock göras.

Kravet på vattentäta skikt på vissa ytor är motiverat av att det ofta förekommer problem med läckor i byggnadsdelar som är utsatta för vatten i vätskefas.

Den mer generellt formulerade lydelsen gör att bestämmelsen omfattar alla ytor där det är motiverat med ett vattentätt skikt.

Bestämmelsen innehåller inte några utförliga regler om det vattentäta skiktets beständighet vilket regleras i HHM 7:8b

Nytt krav på åldersbeständiga vattentäta skikt

HHM 7:8b
Vattentäta skikt ska vara åldersbeständiga.

Utformningen ska särskilt ta hänsyn till
1.  rörelser i material och mellan material,
2. beständighet mot kemisk och biologisk nedbrytning, och
3. vibrationer.

Bestämmelsen motsvaras i huvudsak av avsnitt 6:5331 och 6:5335 samt allmänt råd i 6:5333 BBR.

Författningskommentarer

Syftet är att tydliggöra produktegenskaper som krävs för vattentäta skikt ska vara åldersbeständiga. Kravet på beständighet är motiverat av att det återkommande förekommit problem med läckor i vattentäta skikt över tid.

Rörelser i underlag till tätskikt och ytskikt ovanpå tätskikt som kan ge tvångskrafter och töjning i tätskiktet kan uppstå av flera olika anledningar såsom fuktvariation i material, temperaturvariation, deformation under last med mera.

Beständigheten syftar till bestämmelsen i PBL 8:5 punkt 2 om ekonomiskt rimlig livslängd.

Tätskikt sitter ofta inbyggt i kontakt med andra material som till exempel har högt pH och hög fuktnivå vilket gör det extra viktigt att bedöma behovet av beständighet mot kemiska och biologiska nedbrytningsprocesser.

Något som särskilt bör beaktas är tätskikt under tvättmaskiner vilka blir utsatta för vibrationer och kan medföra ökade mekaniska laster och materialutmattning. Punkten 3 förtydligar att tätskikt som utsätts för vibrationer ska tåla det.

Ytterligare detaljer om hur vattentäta skikt kan vara beskaffade kan utvecklas i annan ordning, exempelvis i standarder och branschöverenskommelser.

9 kap. Utsläpp till omgivningen

Nya möjligheter hantera dagvatten då avloppsvatten byts ut mot spillvatten i kravet på VA-anläggningar

Förändring mot tidigare förslag – HHM 9:3

  • Begränsas till spillvatten i stället för avloppsvatten.
  • Tydliggör att det är krav på utsläpp från byggnaden som avses.

HHM 9:3
Byggnader ska vara utformade så att spillvatten hanteras genom en allmän va-anläggning eller en enskild anläggning.

Motsvarande bestämmelse finns i avsnitt 6:73 BBR. Begreppet avloppsvatten, som även inkluderar dagvatten och dräneringsvatten, byts dock ut mot det snävare begreppet spillvatten.

Författningskommentarer

Bestämmelsen anger ett krav på att det i en byggnad ska finnas anordningar för att ta hand om byggnadens spillvatten. Bestämmelsen förtydligas, jämfört med

 BBR, genom att termen i BBR, enskilt avlopp, byts till enskild anläggning vilket ansluter till terminologin i lagen (2006:416) om allmänna vattentjänster.

I bestämmelsen finns inget krav som motsvarar avsnitt 6:73 BBR om att anslutning till allmän va-ledning ska göras ovanför uppdämningsnivån för den allmänna va-ledningen.

Ikraftträdande och övergångstid

Den nya författningen i sin helhet, som består av tre kapitel, föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Samtidigt upphävs motsvarande regler om säkerhet vid användning i BBR. Den nya författningen föreslås ha en övergångstid om ett år.

Extra remiss – Boverkets förslag till föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Läs även:

Den tidigare remissen finns här och i artiklarna nedan:

Nytt & Viktigt ges ut i samarbete med