Två containrar på en fastighet i Tyresö ledde till både byggsanktionsavgift och krav på rättelse från kommunen. Men mark- och miljööverdomstolen river nu upp besluten efter att ha bedömt att det inte gått att fastställa om containrarna varit bygglovspliktiga enligt plan- och bygglagen. Domstolen pekar samtidigt på att de nya regler som började gälla den 1 december 2025 får betydelse i tillsynsärenden där äldre överträdelser prövas.
Målet gäller två containrar som placerats på en fastighet inom detaljplanelagt område i Tyresö kommun. Byggnadsnämnden bedömde att containrarna utgjorde bygglovspliktiga upplag och beslutade därför om en byggsanktionsavgift på 10 290 kronor samt ett rättelseföreläggande om att containrarna skulle tas bort från fastigheten.
Fastighetsägaren motsatte sig beslutet och uppgav bland annat att containrarna användes tillfälligt för förvaring av byggmaterial. Han ansåg också att de, om de inte skulle anses tillåtna, borde betraktas som komplementbyggnader.
Är containrarna upplag eller byggnader?
I domen går mark- och miljööverdomstolen igenom hur containrar kan bedömas enligt plan- och bygglagen. En container kan vara bygglovspliktig antingen som byggnad enligt PBL 1:4 och PBL 9:2 första stycket, punkt 1, eller som upplag enligt PBL 9:2 och plan- och byggförordningen, PBF 6:1 punkt 2.
Någon tydlig definition av begreppet upplag finns inte i lagstiftningen. Domstolen hänvisar därför till äldre förarbeten och tidigare definitioner där upplag bland annat beskrivits som förvaringsplatser för produkter vid tillfälligt uppehåll eller i väntan på borttransport. I äldre förarbeten nämns exempelvis bilkyrkogårdar, bensin och bränsleförråd, vinteruppläggning av båtar och avfallsdeponier som typiska upplag. Samtidigt framhålls att mindre och tillfälliga upplägg normalt inte betraktats som bygglovspliktiga upplag. I förarbeten till den tidigare byggnadsstadgan anges exempelvis att en vedstapel eller ett mindre förråd av byggmaterial inför en reparation normalt inte skulle ses som bygglovspliktigt.
Tidigare domar vägs in
Mark- och miljööverdomstolen går också igenom tidigare praxis kring vad som kan betraktas som byggnader enligt plan- och bygglagen. Domstolen hänvisar bland annat till avgöranden där byggbodar och förvaringstält bedömts som bygglovspliktiga byggnader. I ett tidigare mål bedömdes 22 byggbodar som stått uppställda i cirka ett och ett halvt år vara bygglovspliktiga. I ett annat avgörande ansågs fyra byggbodar som skulle stå uppställda i omkring sex månader också omfattas av bygglovsplikt.
I det aktuella målet konstaterar mark- och miljööverdomstolen att containrarna hade väggar och tak och var utformade så att människor kunde uppehålla sig i dem. Det var också visat att de stått på samma plats under drygt ett års tid. Domstolen pekar samtidigt på att fastighetsägaren uppgett att containrarna användes för förvaring av byggmaterial. Därmed kunde de enligt domstolen också betraktas som upplag.
Utredningen ansågs inte räcka
En central del i domen handlar om beviskraven vid byggsanktionsavgifter. Mark- och miljööverdomstolen hänvisar till tidigare praxis där byggsanktionsavgifter bedömts vara ett straff i Europakonventionens mening. Det innebär bland annat att det ställs krav på att överträdelsen är tydligt preciserad och att tillsynsmyndigheten måste kunna visa att överträdelsen faktiskt omfattas av reglerna om byggsanktionsavgift.
Domstolen framhåller att det är tillsynsmyndigheten som har bevisbördan både för att överträdelsen har skett och för att åtgärden omfattas av byggsanktionsavgift. I det här fallet ansåg mark- och miljööverdomstolen att kommunens utredning inte var tillräcklig. Det fanns fotografier som visade containrarnas utsida och placering på fastigheten, men det framgick inte vad containrarna innehöll. Just innehållet bedömdes vara viktigt för att kunna avgöra om containrarna skulle ses som upplag eller byggnader. Domstolen konstaterar därför att det, utifrån den utredning som fanns i målet, inte gick att avgöra hur containrarna rättsligt skulle klassificeras.
Nya regler efter 1 december 2025 fick betydelse
Domstolen tar också upp övergångsbestämmelserna till de nya regler i plan- och bygglagen som började gälla den 1 december 2025. Enligt övergångsbestämmelserna ska äldre regler normalt fortfarande tillämpas i ärenden som påbörjats före ikraftträdandet. Men när det gäller tillsynsåtgärder och påföljder ska de nya reglerna användas om åtgärden enligt de nya bestämmelserna inte längre utgör en överträdelse eller om de nya reglerna leder till en lindrigare påföljd.
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att containrarna, om de skulle bedömas som byggnader, skulle kunna vara bygglovsbefriade vid en tillämpning av PBL 9:4, PBL 9:34 och PBL 9:35 i den lydelse som gäller efter den 1 december 2025. Mot den bakgrunden ansåg domstolen att det fanns en sådan osäkerhet kring bygglovsplikten att det inte fanns förutsättningar att ta ut byggsanktionsavgift. Eftersom rättelseföreläggandet byggde på samma bedömning upphävdes även det beslutet.
Kommunen fick rätt i underinstanserna
Både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen hade tidigare gått på byggnadsnämndens linje och bedömt att containrarna utgjorde bygglovspliktiga upplag. Mark- och miljödomstolen konstaterade i sin dom att man inte såg skäl att göra någon annan bedömning än länsstyrelsen och avslog därför överklagandet.
Mark- och miljööverdomstolen ändrade däremot domen och upphävde byggnadsnämndens beslut i sin helhet. Domen kan inte överklagas.
Mark- och miljööverdomstolen mål P 17207-25
Läs även:
- Är verkligen byggbodar bygglovspliktiga? – NV 3-15
- Lagertält är inte bygglovsbefriade – NV 6-23 MÖD 2023:10
- Annan liten byggnad bedöms i relation till komplementbyggnader – NV 1-26
