Natten till den 25 maj rasade ett nästan färdigbyggt trevåningshus i Ystad. Huset kallades paradoxalt för Hälsans hus. I huset skulle inrymmas psykiatrimottagning, läkarmottagning, gym och hörselmottagning m m. Bygget var i sitt slutskede och skulle tas i bruk om bara två veckor. Ingen människa skadades. På dagarna arbetade ca 40 byggnadsarbetare med huset, väl inflyttade kunde hundratals människor ha berörts, så katastrofen kunde blivit ännu värre.
Byggnaden var uppförd med prefabricerade betongelement. Peab var totalentreprenör.
Det tog ungefär ett år att bygga det som skulle bli Hälsans hus. Peab tror att det kommer ta ungefär lika lång tid från i dag till att huset kan vara återuppbyggt.
Sedan huset rasade har Peab utrett orsaken på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Peab uppdrog sedan åt en konstruktionsbyrå att utreda vidare. De konstaterade att tre bärande pelare invändigt på bottenvåningen var för svaga. När de vek sig klarade inte heller ytterväggarna trycket.
Företaget som dimensionerat pelarna delade dock inte Peabs slutsats, även om man ännu inte hade sett utredningen. Som vanligt var flera företag inblandade i bygget. Konstruktionsföretaget svarade för konstruktionsritningarna, pelarna tillverkades av ett annat företag och ett tredje företag genomförde själva monteringen.
Byggnads tyckte det var konstigt att den oberoende granskningen utfördes på uppdrag av Peab. Nu ville de veta olycksorsaken. Frågan har stort allmänintresse och det är jätteviktigt att folk får reda på vad som hänt, sa representanten för Byggnads. De efterlyste en oberoende kommission.
Egen fundering: Man blir betänksam när hela eller delar av hus rasar, särskilt mot bakgrund av de tusentals tak som rasade de senaste snörika vintrarna. Det är också oroväckande att nästan alla byggnadsnämnder idag saknar resurser för att bedöma frågor om konstruktiv bärighet. Nästan alla byggnadsnämnder har kapitulerat inför alla nya eurokoder och svårbedömda databeräkningar. För få nya byggnadsinspektörer har också konstruktionsbakgrund. Kan det också vara så att den nya konstruktörsgenerationen tappat känslan för rimliga dimensioner på grund av datorprogrammen. Eller är det så att tillsynen och kontrollen av utförandet fortfarande är för dålig, trots nya PBL.
Läs även:




