Boverket har ett uppdrag att skriva om den gällande föreskriften Boverkets byggregler, BBR, i ett nytt format (Möjligheternas byggregler). I samband med detta finns ett behov av att göra en kunskapssammanställning kring nuläget för fuktsäkra byggnader i Sverige för att ge en bas till en bred förståelse inom branschen för vem branschen är, vilka regler som tillämpas, var det finns kunskap och vilka utvecklingsbehov som behöver stödjas för att underlätta för branschen att ta ett större ansvar för fuktsäkerhet. Därför har Boverket låtit ta fram en kunskapssammanställning om nuläget för fuktsäkra byggnader.
Förhoppningen är att kartläggning av fuktsäkra byggnader ska bidra till kunskapsspridning om bransch, aktörer, teknik, system, konstruktion, kontroller, drift och underhåll samt forskning och fortsatt utvecklingsarbete.
Ingenting är starkare än den svagaste länken. För att byggnader ska möjliggöra god hälsa, vara energisnåla och nå uppsatta miljö- och klimatmål, måste hela byggsektorn samverka, och ha helhetssyn som innefattar boendes behov och beteende.
Rapporten vänder sig till byggbranschen och dess aktörer och intressenter som helhet och kunskapssammanställningen ska ge en klarare bild över till exempel:
- vilka regelverk som styr och tillämpas,
- exempel på aktörer som på olika sätt arbetar med projektering, produktion, drift, kontroller och provning för fuktsäkra byggnader,
- exempel på litteratur, branschstandarder, och föreskrifter för fuktsäkert byggande och fuktsäkra byggnader,
- exempel på utbildningar inom fuktsäkerhet,
- byggnaden som system – framför allt byggnadsdelar/stomme men även delvis installationer, verksamhet etc. samt
- byggbranschen ska ha input i arbetet med att ta större ansvar för fuktsäkerhet när Boverket omarbetar byggreglerna.
Kunskap om fukt i byggnader handlar mycket om detaljerade kunskaper om hur fukt transporteras och påverkar material och byggnadskonstruktioner. Men det handlar också om att förstå fuktfrågan utifrån ett systemperspektiv genom att ha kunskap om byggnaden som system där samverkan mellan byggnadskonstruktion – installationer – verksamhet är viktig att förstå och beakta. Detta gäller inte minst vid förändringar, till exempel energieffektivisering, av befintliga byggnader.
Ledningen av byggprojekt påverkar kvaliteten genom hela byggprocessen och det är byggherren som har en huvudroll i det arbetet. Att säkra kunskap och förmåga att genomföra ett projekt från idé fram till färdig produkt.
I rapporten Fel brister och skador föreslår Boverket att byggherrars kompetens behöver stärkas:
Byggherren har i egenskap av beställare en stor möjlighet att skapa goda förutsättningar för att skapa och leverera en felfri produkt genom sitt engagemang och sin kunskap. Om en byggherre inte själv har kompetens eller erfarenhet så kommer byggherren inte att kunna bedöma om en nyttjares krav på inflyttningsdatum är rimligt att acceptera eller om en entreprenörs lämnade tidplan är relevant. Felaktiga bedömningar i tidiga skeden leder till att tidsbrist uppstår genom hela byggprocessen. Därför skulle byggherrens kompetens behöva stärkas.
(Boverket 2018)
Det är många parter och discipliner involverade i alla projekt, ju större projekt desto flera aktörer och medverkande. Det behövs ledare och team som kan hantera processer och förstår alla involverades kunskaper och förutsättningar.
Riskvärdering av fuktrisker
Fuktsäkerhet i projektering
Vid projektering av en ny byggnad behöver alla fuktkällor som kan bli dimensionerande identifieras. Varje byggnadsdel behöver bedömas utifrån möjliga fuktkällor och fukttransporter som kan belasta konstruktionen. Det handlar om att göra en riskbedömning, utifrån sannolikheten för en fuktbelastning som ger ett visst fukttillstånd och konsekvensen av densamma. Graden av fuktsäkerhet i en byggnadsdel kan ofta vara kostnadsdrivande och det är därför viktigt att riskbedömningarna är så säkra som möjligt. Det finns hjälpmedel för dokumentation och riskbedömning i ByggaF.
Kända fuktrisker i byggdelar
Boverket har sammanfattat de vanligaste fuktriskerna för olika byggdelar, såsom grund, ytterväggar och yttertak och vad man ska tänka på vid projektering och produktion. Det är viktigt att ha kunskap om olika byggnadskonstruktioners fuktrisker när byggnaden planeras, projekteras och byggs eftersom det är väsentlig information vid val av utformning och behov av kvalitetssäkring. Boverkets vägledning är framför allt tänkt att vara en vägledning vid upprättandet av kontrollplan enligt PBL.
Fuktsäkerhet produktion
Fuktkritiska punkter som identifierats under projekteringen måste även hanteras i produktionen. Detta kan ske genom tydliga fuktkrav i förfrågningsunderlaget, gärna i form av en Fuktsäkerhetsbeskrivning (Fuktcentrum 2013). En sådan kravställning kan omfatta exempelvis typ av väderskydd, hur läckage och skador ska hanteras, vilka fuktmätningar och andra kontroller som ska göras m.m. För att säkerställa en fuktsäker produktion måste arbetsberedningar utföras avseende fuktkritiska moment, vilka även kopplas till nödvändiga egenkontroller. Ronder och kontroller avseende fukt och lufttäthet, i syfte att följa upp kritiska moment och montage, har erfarenhetsmässigt visat sig vara en viktig faktor för att uppnå bra resultat och hög kvalitet.
Sammanfattning utvecklingsbehov
Kompetens om fuktsäkerhet
Mycket kunskap finns att tillgå genom forskning och experter när det gäller fukt och fuktsäkert byggande, men kompetensen behöver breddas inom ett flertal områden.
- Ytterligare förtydliganden om ansvar för fuktsäkerhet vid olika entreprenadformer (och upphandlingsformer) behövs.
- Byggherren behöver kunskap om fuktsäkerhet för att kunna ställa krav och göra uppföljning av fuktfrågor.
- Projekteringsskedet behöver stärkas med produktionsteknisk kompetens.
- I produktionsskedet brister ofta överlämningen från projektering till produktion. Yrkesarbetarna får inte tillräcklig information om varför och hur en projekterad lösning ska utföras. Systemen med kontroller av eget arbete kan behöva förstärkas. Risken är att fuktsäkerhet planerad i detaljprojektering inte når entreprenören som i stället bygger på annat sätt
- Enligt Boverket (2018) finns en stor oro i branschen att även kommunerna saknar erfarna och kunniga plan- och bygglovshandläggare som kan ställa krav på och följa upp kontrollplaner.
Reflektioner till framtiden
Här följer några frågeställningar för framtiden:
- Hur återförs erfarenheter av brister i konstruktioner, byggsystem, detaljer och material tillbaka till forskning och akademin?
- Hur ska relevanta resultat av forskning och kunskap nå hela vägen ut till alla led, ända ut till yrkesarbetare och montörer?
- Hur säkerställs att byggherrar ställer krav som bidrar till att undvika fuktskador?
- Hur ska arbetssätt som leder till högre kvalitet och färre fel, brister och skador skapas och upprätthållas genom hela projekten?
- Hur säkerställs att rätt kompetens finns för att hantera fuktfrågan i bygglovsprocessen?
- Roller och ansvar för fuktsäkerhetsarbetet behöver bli tydligare i hela byggprocessen.
Ovan är ett utdrag ur kapitel 2 i rapporten där introduceras vad fukt i byggnader innebär. Fukt kan finnas i material och byggnadsdelar och behöver hanteras i hela byggprocessen. Risken för fuktproblem behöver utvärderas. I slutet av rapporten finns också ett fördjupningsavsnitt som förklarar fukt och fuktegenskaper.
Kapitel 3 går igenom de olika formerna för fuktskador. Varifrån fukten kommer, till exempel utifrån, inifrån eller underbyggtiden. Skador och problem relaterade till specifika byggmaterial diskuteras.
Kapitel 4 innehåller en genomgång av förordningar som är av betydelse för byggnadsverks utformning och verksamheten i byggnaden. Några föreskrifter presenteras också.
I kapitel 5 presenteras olika verktyg och system som används i byggsektorn. Det finns officiella standarder som ofta utgör underlag för branschregler, branschstandarder och vägledningar som olika organisation och föreningar tar fram. Det finns också certifieringssystem för hela byggnader som innebär att olika krav ställs på den färdiga byggnaden och byggprocessen.
Kapitel 6 behandlar kontroll och verifiering. Tillverkare kontrollerar och verifierar sina produkter och sedan behövs kontrollmätningar och verifieringar under byggproduktionen. Vid skadeutredningar och när fuktskador åtgärdas utförs också olika mätningar.
Kapitel 7 tar upp vägledningar från myndigheter, branschorganisationer och föreningar.
I kapitel 8 presenteras några identifierade aktörer som arbetar med fuktfrågor i praktiken och inom forskning och innovation.
Det avslutande kapitlet 9 sammanfattar några frågeställningar, utmaningar och utvecklingsområde som noterats under arbetet med rapporten.
Om rapporten:
Rapporten har utformats under ledning av Thorbjörn Gustavsson (RISE) och innehållet har författats av en arbetsgrupp bestående av personer som tillsammans representerar både bred och djup kompetens och stor erfarenhet från utredning och kvalitetssäkring av byggnaders inomhusmiljö och funktion.
Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp bestående av:
* Mats Persson, projektägare, Malmö universitet
* Thorbjörn Gustavsson, projektledare, RISE
* Eva Sikander, RISE
* Gunilla Bok, RISE
* Lars-Olof Nilsson, LTH
* Eva Gustafsson, Conservator
En extern granskningsgrupp har granskat en remissversion av kunskapssammanställningen. I granskningsgruppen har följande ingått:
* Byggdoktor: Kent Bergström, Polygon
* Projektör: Håkan Stenström, Skanska
* Entreprenör/forskare: Charlotte Svensson Tengberg, Skanska
* Forskare: Lars-Erik Harderup, LTH
* Forskare: Kristina Mjörnell, RISE/LTH
Fuktsäkra byggnader – en nulägesbeskrivning
Läs även:
