VÄGLEDNING
Boverket har tagit fram en ny broschyr som ger småhusägare en översikt över vad de får bygga och ändra utan bygglov eller anmälan. Broschyren utgår från de ändrade bygglovsregler som började gälla den 1 december 2025 och behandlar bland annat komplementbyggnader, tillbyggnader, fasadändringar, altaner, plank och ingrepp i bärande konstruktioner. Samtidigt betonar Boverket att den som bygger alltid ansvarar för att åtgärden uppfyller gällande krav.
Broschyren Får jag bygga? vänder sig i första hand till den som bor i småhus och vill få en överblick över vilka åtgärder som kan genomföras utan kontakt med byggnadsnämnden. Den är inte avsedd att ge ett fullständigt svar för varje fastighet, men samlar de viktigaste grundreglerna och illustrerar dem med exempel och mått.
Bakgrunden är de omfattande ändringar i plan- och bygglagens regler om bygglov som trädde i kraft den 1 december 2025. För vissa åtgärder har möjligheten att bygga utan lov blivit större. Samtidigt har reglerna fått nya gränser och undantag som gör att bedömningen fortfarande kan vara komplicerad.
Komplementbyggnader och tillbyggnader
En stor del av broschyren handlar om komplementbyggnader, exempelvis garage, förråd, växthus och gäststugor. Inom ett område med detaljplan får den största lovfria komplementbyggnaden vara högst 30 kvadratmeter. Den sammanlagda arean för sådana byggnader på tomten får vara högst 45 kvadratmeter och höjden till taknocken högst 4 meter.
Utanför detaljplan får den största komplementbyggnaden vara högst 50 kvadratmeter. Den sammanlagda lovfria arean får uppgå till 65 kvadratmeter och höjden till taknocken får vara högst 4,5 meter.
Samma storleksgränser gäller för komplementbostadshus. Ett sådant hus ska vara fristående och kunna användas som en självständig bostad med bland annat kök, toalett och dusch.
Småhus får enligt de nya reglerna också byggas till utan bygglov med en eller flera tillbyggnader som tillsammans omfattar högst 30 kvadratmeter. En anmälan kan dock krävas om åtgärden exempelvis påverkar byggnadens bärande delar eller brandskydd väsentligt eller omfattar vissa installationer.
En viktig del av reglerna är att äldre lovfria åtgärder ska räknas in i de nya gränserna. Tidigare uppförda friggebodar, attefallshus, attefallstillbyggnader, skärmtak, altaner och andra lovfria åtgärder kan därför påverka hur mycket som återstår att bygga utan lov.
Den som exempelvis redan har uppfört ett attefallshus på 30 kvadratmeter och en friggebod på 15 kvadratmeter inom detaljplan har enligt Boverkets exempel utnyttjat hela den sammanlagda lovfria arean för komplementbyggnader.
Fasadändringar kräver normalt inte bygglov
Broschyren tar även upp ändringar av fasad och tak. Att byta taktäckningsmaterial, måla om huset i en ny kulör, byta fasadmaterial eller sätta in ett nytt fönster eller en ny dörr kräver normalt inte bygglov enligt de nya reglerna.
Detsamma gäller solceller och solfångare som placeras på tak eller fasad. Den som ändrar taket eller fasaden behöver dock kontrollera att konstruktionen klarar den nya belastningen.
Att en åtgärd inte kräver lov innebär inte att den kan genomföras utan hänsyn till andra krav. Ändringen ska fortfarande göras varsamt, anpassas till byggnaden och omgivningen och får inte medföra en betydande olägenhet.
Mått för altaner, plank och murar
För altaner, plank och murar inom detaljplan finns särskilda mått att följa. En konstruktion som placeras inom 3,6 meter från en byggnad får vara högst 1,8 meter. Placeras den längre bort får den vara högst 1,2 meter för att omfattas av undantaget från bygglov.
Utanför detaljplan är reglerna generellt mer tillåtande, men placeringen i förhållande till gräns kan medföra lovplikt. Vanliga staket och öppna pergolor kräver inte bygglov. Om en pergola förses med tak kan den däremot bedömas som en byggnad och därmed omfattas av andra regler.
Lovfritt betyder inte kravfritt
Boverket framhåller att byggherren har det fulla ansvaret för att en åtgärd uppfyller kraven i lagar och föreskrifter, även när bygglov eller anmälan inte krävs. Det gäller exempelvis krav på bärförmåga, brandskydd, tillgänglighet, varsamhet och hänsyn till omgivningen.
En anmälan kan dessutom krävas om åtgärden innebär att byggnadens bärande delar eller brandskydd påverkas väsentligt. Anmälan kan också behövas vid installation eller väsentlig ändring av ventilation, eldstad, vatten eller avlopp. Arbetet får då inte påbörjas innan byggnadsnämnden har lämnat startbesked.
Andra regelverk kan också bli aktuella. Den som vill bygga nära hav, sjö eller vattendrag kan exempelvis behöva strandskyddsdispens.
Undantagen gäller inte överallt
Broschyren avslutas med en viktig påminnelse om att en åtgärd som normalt är lovfri ändå kan kräva bygglov. Det kan bero på bestämmelser om ändrad lovplikt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.
Utökad lovplikt kan även gälla när en åtgärd ska utföras närmare en gräns än 4,5 meter eller närmare mitten av en järnväg än 30 meter. Särskilda regler kan också gälla inom områden av betydelse för totalförsvaret samt i eller nära särskilt värdefulla byggnader, anläggningar och bebyggelseområden.
I vissa situationer kan ett skriftligt medgivande från berörda grannar göra det möjligt att bygga närmare en gräns utan bygglov. Alla berörda grannar måste då lämna sitt medgivande. Om ett sådant medgivande inte lämnas behöver byggherren i stället ansöka om bygglov.
Broschyren ger därmed en pedagogisk introduktion till reglerna, men ersätter inte bedömningen i det enskilda fallet. Den som är osäker på vad som gäller för en viss fastighet eller åtgärd bör kontakta kommunens byggnadsnämnd.
Boverket: Får jag bygga? juni 2026
Läs även:
